Här får du kännedom om de senaste strömningarna i nordisk kvinnolitteratur samtidigt som du kan fördjupa dig i mer än 1000 års kvinnolitteraturhistoria från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Färöarna, Island, Grönland och Åland.
Verket bygger som digital resurs vidare på det omfattande flerbandsverket Nordisk kvinnolitteraturhistoria I–V, som publicerades 1993–1998 på både danska och svenska och blev till genom ett unikt nordiskt samarbete under en 20-årsperiod. När det digitaliserades (2012) översattes det till engelska. Nya artiklar tillkom 2014 och 2016, nu samlade under temat ”2000-talets litteratur”. De har även utkommit i bokform som Nordisk kvindelitteraturhistorie: over alle grænser 1990–2015 (2017). År 2025 tillkom en rad nya artiklar, under temat ”Queer” (på danska respektive svenska, men inte på engelska).
Som i det ursprungliga fembandsverket lyssnar vi i de nyaste artiklarna till kvinnors röster, men nu utifrån en bredare förståelse av relationen mellan kön och litteratur, samt av att kön samspelar med andra sociala och kulturella skillnader som ålder, sexualitet, klass och etnicitet. Flera av de nyare artiklarna ifrågasätter dessutom, genom litteraturen, kön som en fast biologisk eller identitetsmässig kategori och utmanar därmed själva begreppet kvinnolitteratur.
Norden är en av världens mest jämställda regioner men även om Norden marknadsför sig med att jämställdheten formellt är genomförd återstår det många utmaningar. Litteratur skriven av kvinnor visar sig i många sammanhang fortfarande bedömas utifrån andra kriterier än mäns litteratur, vilket gör ett fokus på kvinnors litteratur fortsatt relevant.
Nordiska rådets litteraturpris belyser tydligt regionens svåra och långsamma väg mot jämställdhet. Priset har fortfarande en stor övervikt av manliga pristagare. Från instiftandet 1962 och nästan 20 år framåt gick det uteslutande till män, tills Sara Lidman blev den första kvinnan att ta emot priset 1980. Efter 1992 blir fördelningen något jämnare, och efter millennieskiftet har fler än tio kvinnliga författare tilldelats priset, däribland Sofi Oksanen, Sara Stridsberg, Kirsten Thorup, Monika Fagerholm och Niviaq Korneliussen, som alla behandlas i de nyare artiklarna. Men om Nordiska rådet och andra inflytelserika institutioner ska uppmärksamma mångfalden i nordisk litteratur måste forskare, kritiker och läsare med deras val av pristagare påpeka att denna litteratur till stor del skrivs av kvinnor. Därför sätter vi fokus på kvinnors litteratur i det nya årtusendet och visar hur talrikt och med vilken originalitet kvinnor är närvarande i nutidens litterära kultur.
Att kvinnor som pristagare inom litteraturområdet fortfarande har mycket att ta igen understryks även av att världens största litteraturpris, Nobelpriset, endast har tilldelats ett litet antal kvinnliga författare. Vi hoppas därför att inflytelserika kritiker och engagerade läsare världen över ska finnas bland våra besökare.
Med Nordisk kvinnolitteraturhistoria får du en unik möjlighet att läsa om äldre litteratur skriven av kvinnor som den traditionella litteraturhistorien ibland har förbisett. Trots att dessa författarskap haft en betydande röst i sin samtid har de nationella litteraturhistorierna ofta skrivits av män och undervärderat kvinnliga författares bidrag. Här kan du också möta både nyare kvinnliga författarskap och helt nya röster som insisterar på en mer mångtydig syn på kön, både i liv och verk. Det är vår förhoppning att den digitala resursen både ger några av Nordens viktigaste författarskap ett långt litteraturhistoriskt liv och introducerar nya, experimentella röster.
SÅ ANVÄNDER DU WEBBPLATSEN:
Webbplatsen vänder sig till alla litteraturintresserade – från skolelever till studenter, lärare, forskare och journalister.
- Artiklar: Här kan du söka i över 200 artiklar på land, tidsperiod och ämnesord. Korta inledande sammanfattningar ger en snabb överblick över den enskilda artikeln.
- Författare: Här hittar du över 800 författare, som du kan följa längs en tidslinje eller sortera alfabetiskt, samt efter land och tidsperiod. Tyvärr finns inte författarbiografier för alla de nyaste författarskapen.
- Teman: I 12 teman samlas artiklar och författare över tid och plats och visar spännvidden i perspektiv och tematik. De kan användas som inspiration och är även användbara för undervisning och vid uppsatsskrivande för elever/studenter.
-
Språk: Det finns tre ingångar till webbplatsen på danska, svenska respektive engelska. De senaste artiklarna (2025) finns på den danska respektive den svenska sidan på sina respektive originalspråk och är inte översatta till engelska.
OM ARTIKLARNA:
Merparten av artiklarna är analyser av stora och välkända författarskap, men även mindre och okända inkluderas. En del artiklar beskriver också grupper av författarskap som belyser litterära teman och genrer med mera under olika tider i, eller tvärs över historien.
OM BIOBIBLIOGRAFIERNA:
Här finns biografiska uppgifter om varje författare samt information om skönlitterära verk och sekundärlitteratur om författaren och författarskapet. Det finns även länkar till tillgängliga onlineversioner av verken. Biobibliografierna uppdateras dock inte löpande och kan därför behöva kompletteras med andra källor.
OM ILLUSTRATIONERNA:
De flesta illustrationer är hämtade från det tryckta verket och publiceras med tillstånd från relevanta rättighetsinnehavare. De omfattar allt från vykort, fotografier, teckningar och kopparstick till målningar av kända konstnärer. De anknyter till webbplatsens texter som ett självständigt men berikande vittnesbörd om kvinnors kulturhistoria under 1000 år. De nyare artiklarna är dels illustrerade av samtidskonstnärer, dels genom författarporträtt eller relevanta samtidsillustrationer. Rättighetsinnehavare anges tillsammans med illustrationerna.
MED STÖD AV:
Digitaliseringen av det ursprungliga tryckta verket Nordisk kvinnolitteraturhistoria I-V möjliggjordes genom samfinansiering av den svenska Riksbankens Jubileumsfond och den danska A. P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Fond til almene Formaal.
De artiklar som publicerats 2014 och 2016 har samfinansierats av A. P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Fond til almene Formaal och Nordiska kulturfonden.
KONTAKT:
Den danska och engelska sidan: Center for Køn og Diversitet vid Institut for Kultur- og Sprogvidenskaber, Syddansk Universitet: www.sdu.dk/ckoed
Den svenska sidan: KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning och universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet: www.kvinnsam.gu.se