Den insats som brukar förbindas med Hedvig Charlotta Nordenflycht i den svenska litteraturhistorien är att hon är den som inför den subjektiva lyriken i svensk litteratur. Samtidigt var Nordenflycht den första i svensk litteratur som såg diktandet som ett kall; en uppgift, en kulturgärning i sig själv. Hon var en av de första i vår kulturkrets som levde på sin penna. Som Levertin skriver om Nordenflycht: “Hon är den första moderna människan i den svenska dikten.”I hela sitt författarskap pläderade Fru Nordenflycht för en bättre ställning för kvinnan. Hon ägnar mycken tid och energi åt att vederlägga påståendet om kvinnans svaghet, åt att visa att kvinnan är lika välutrustad som mannen och åt att plädera för att hon i likhet med honom bör få använda sin förmåga och sin inre kraft.
Tag: Självuppfattning
Charlotta Dorothea Biehl är det danska 1700-talets mest produktiva kvinnliga författare. Hon använde ofta brevet på ett effektfullt sätt i sitt skrivande. Inte minst i en flera år lång och omfattande korrespondens med vännen hovmarskalk Johan Bülows. På hans uppmaning skrev hon sin självbiografi, Mit ubetydelige Levnets Løb, och utformade den som ett brett anlagt brev, avsett för cirkulation och uppläsning bland Bülows vänner och inflytelserika bekanta.De privata breven är därimot inte omedelbart avsedda för publicering. Men Biehl hoppades naturligtvis att Johan Bülow skulle bevara privatbreven så att eftervärlden kunde få glädje av dem. I det fallet misstog hon sig inte. Breven ligger i dag bland Johan Bülows papper, omsorgsfullt bevarade åt den som önskar stifta närmare bekantskap med “Skriverjomfruen”.
Från och med 1700-talet finns det flera porträtt av kvinnor som direkt eller oftare indirekt ägnar sig åt eget litterärt skapande, och själva framställningen av den skapande kvinnan är på dessa porträtt synnerligen genomtänkt och ibland oerhört utstuderad.
Drottning Kristina har en plats i Sveriges historia som landets regerande drottning åren 1644-1654. Hon abdikerade, varefter hon konverterade till katolicismen, ett steg som vetenskapen ägnat stort intresse. De återstående åren av sitt liv var hon kulturellt och vetenskapligt intresserad och umgicks och brevväxlade i hela sitt liv med flera av sin tids främsta vetenskapsmän.Drottning Kristinas litterära produktion består av två samlingar maximer, en självbiografi, två essäer – en om Alexander den store och en om Julius Caesar – och slutligen hennes brev. Drottningen publicerade själv inte sina litterära verk utan det har skett senare, först av Johan Arckenholtz 1751-60 i Mémoires concernant Christine, reine de Suède, pour servir d’éclaircissement à l’histoire de son règne et principalement de sa vie privée (Memoarer rörande Kristina, drottning av Sverige, för att tjäna belysandet av hennes regeringstid och särskilt hennes privata liv).Kristina skrev på franska, det språk som tidens bildade personer använde.
Troheten blev i kungadottern Leonora Christines liv en avgörande andlig och moralisk princip, som kom att styra hennes ställningstaganden och handlingar och som på gott och ont kom att bestämma eftervärldens bedömning av henne. I sina litterära arbeten ville hon demonstrera sin trofasthet, den dygd som utgjorde 1600-talskvinnans moraliska existensberättigande. Leonora Christine förvandlade troheten mot sin man Corfitz Ulfeldt till en fråga om trohet mot sig själv som kungadotter och adelsfröken, landsflyktig ståndsperson och “Kristi korsbärerska”.Hon satt i 22 år fängslad i Blåtårn på Köpenhamns Slott anklagad för högförräderi.
Agneta Horns självbiografi från 1600-talet, av henne själv benämnd “Beskrifningh öfwer min älända och mÿket wederwärtiga wandringestidh …” är ett “jämmersminne” som berättar om en hunsad, vanvårdad och föga älskad flicka, som ändå förmår hävda sin vilja och ge sina motståndare svar på tal.Agneta Horns leverne handlar ytterst om Agneta Horns förhållande till fadern och om den fadersmakt, den identitet som lydig dotter, som hon själv och tiden hade som ideal. Bakom texten kan man nämligen skönja en tvist mellan Agneta Horn och hennes styvmor, Sigrid Bielke. I sak gällde konflikten arvet efter Agnetas far, ideologiskt sett gällde den Agneta Horns lydnad mot faderns vilja.
Heliga Birgitta av Vadstena grundade den inflytelsesrika Birgittinorden, Själv betraktas Birgitta, i kraft av sin individualitet, som en av de första svenska författarna.Hon framträder som en viljestark kvinna, som med öppna ögon betraktar den långsamma förändringen i tiden, men hon var samtidigt en människa utan tydlig upplevelse av sitt eget jag. Hon lät sig omslutas och uppslukas när hon gjorde Gud till sitt gömställe. Jaget växer emellertid gradvis fram hos henne genom en identifikation med Kristus.