Född i Gelsted på Fyn där fadern var bokhandlare och kioskägare. Hon tog som den första i familjen studenten 1961, bodde i England 1961-62, gifte sig 1963 med teaterchefen Ib Thorup (död 1990), läste engelska och senare litteraturvetenskap vid universitetet, började väva, fick barn och hade olika studentarbeten, allt medan hon skrev.
Med debutsamlingen Indeni-udenfor och de efterföljande Love from Trieste, 1969, I dag er det Daisy, 1971, och novellsamlingen I dagens anledning, 1968, placerade hon sig helt klart i modernismen men visade redan med den uppseendeväckande originella romandebuten Baby, 1973 (på svenska 1991), om marginaliserade existenser på Vesterbro, att här var ett diktens möte med världen som måste söka obeträdda stigar mot ett eget konstnärligt uttryck. Med Jonnaserien, Lille Jonna, 1977 (Lilla Jonna, 1980), Den lange sommer, 1979 (Den långa sommaren, 1981), Himmel og helvede, 1982 (Himmel och helvete, 1984) och Den yderste grænse, 1987 (Den yttersta gränsen, 1988), förnyade hon romangenren med en spegling av Danmarks historia efter andra världskriget, sedd genom Jonnas ögon, barn på 1950-talets danska landsbygd, ung vid ungdomsupproret i Köpenhamn 196870, fram till ett vuxet kvinnoliv tillbaka på danska landsbygden. Det är välfärdssamhället, som från den första hoppfulla början till 80-talets besvikna realitet här får sin plats i dansk litteratur.
Med Elskede ukendte, 1994 (Älskade okände, 1995), samlas och förlöses författarskapets bärande element från främlingskap och overklighetsupplevelser i de första samlingarna till det samhällsmässiga övermod som i Jonna-serien vänder framstegstanken till dess dystopiska motsats. I Elskede ukendte utspelas kulturkritiken genom maktkampen mellan två med storhetsvansinne, som visserligen klarar sig undan sitt religiösa vanvett men tillsammans tecknar ett kolsvart signalement av ett samhälle fyllt av undergångsbilder och dödskultur. Kirsten Thorup, som skrivit för teatern såväl som för radio- och TV-teatern, där hon fick en stor framgång med porträttet av Amalie Skräm, Else Kant 1-2, 1978, och med första (tillsammans med Li Vilstrup) och femte delen av TV-serien Krigsdøtre, 1981, blev med Jonna-serien både läsarnas författare och ett erkänt namn i dansk litteratur, med flera litterära hedersbetygelser och engagemang också utanför de trängre litterära kretsarna.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Kirsten Thorup gett ut romanerna Bonsai, 2000, Ingenmandsland, 2003, och Tilfældets gud, 2011.
Hon har bl a tilldelats Det Danske Akademis Store Pris 2000.
Hon har bl a tilldelats
Litteratur om författaren: ett urval
Torben Brostrøm och Mette Winge (red): Danske digtere i det 20. århundrede, bd 5, 1982
Marianne Juhl: Kirsten Thorup, 2009
Anne-Marie Mai: "Blandt de udødelige" i: dens (red): Prosa fra 80'erne til 90'erne, 1994
Passage: Kirsten Thorup, nr 56, 2006
Susanne Pedersen: "Fra romanværk til tekstbaby. Om Kirsten Thorups Baby" i: Synsvinkler, nr 17, 1997
Lilian Munk Rösing: "Sidder kønnet i huden? Om en habit hos Kirsten Thorup og en nøgen mand hos Pia Juul" i: Spring, nr 20, 2003
Louise Zeuthen: De virkelige halvfjerdsere: krop, køn og performativitet hos Suzanne Brøgger og Kirsten Thorup, 2008
