Vad är queerlitteraturhistoria? Ett svar är den litteratur som lästs inom hbtqi-rörelsen och som samlats i en queer kanon genom läslistor och bibliografier. Föreningar, bokcirklar, bokhandlar och tidskrifter har varit viktiga mötesplatser där litteratur listats och beskrivits. Under 2000-talet har digital informationsaktivism och alternativa system för beskrivning av hbtqi-material i bibliografiska databaser och bibliotekskataloger bidragit till att synliggöra hbtqi-litteraturens historia.
Artiklar
Kan en kanon fremme forholdet til klassikerne, eller vil den skabe et litterært fossil? Det er i grove træk diskussionen i den svenske kanondebat, der i 2021 blev flettet sammen med den danske. Ligesom i Danmark havde man i Sverige lange ører, da Harold Bloom tilbage i 1994 udgav The Western Canon, hvori han argumenterede for en verdenslitterær forrang af 26 udødelige forfatterstemmer. Skulle man også have sådan en liste inden for de nordiske nationallitteraturer? Skulle det være en fast eller en vejledende liste? Eller var man bedre stillet uden?
Interview med litteratur- og medieforsker Karen Klitgaard Povlsen om den danske forfatter Karin Michaëlis’ forfatterskab i anledning af udnævnelsen som årets klassiker 2022.
Da forfatteren Karin Michaëlis udnævnes til årets klassiker den 20. september, 2022 bliver valget motiveret under overskriften ”den ukendte berømthed”. Mens Karin Michaëlis nemlig var ikke bare kendt, men både berømt og berygtet i sin samtid som forfatter, journalist og aktivist, så har hun siden været overset i såvel den litterære overlevering som den bredere offentlighed i Danmark. Hendes forfatterskab har derimod løbende været genstand for interesse i især Tyskland og Østrig, men også fx Frankrig og Italien og i USA.
In many countries in seventeenth-century Europe, women were forbidden to dress like men, and in some it was criminal. Dekker and Van de Pool note that the prohibitions were unusually strict in Europe compared to other cultures.
A conversation between postdoc Lucie Duggan, PI of the Augustinus-funded research project Reading Women. Karen Brahe and Female Book Ownership (1609-1736), SDU, and Professor Anne-Marie Mai, editor of Nordic Women’s Literature, SDU, on Lucie Duggan’s research project.
Nordisk kvinnolitteratur har flyttat in i nya omgivningar vid Syddansk Universitet, som kommer att inrymma verket i framtiden. En grupp forskare från Syddansk Universitet ska redigera nytt material till den stora sajten.
Nordisk kvinnolitteraturhistoria skapades som bok i fem volymer under perioden 1993 till 1998. 2017 utökades den med en sjätte volym om ny nordisk litteratur.
En speciellt nordisk stämning tematiseras i en rad verk utgivna efter år 2000. Snön, tystnaden, mörkret och kontrasten mellan det trånga hemmet och den vida naturen är ett gemensamt drag i en språklig undersökning av ett kvinnligt rum. Detta utvecklas i romaner och diktsamlingar av bland andra Johanna Boholm, Merethe Lindstrøm, Rosa Liksom och Christina Hesselholdt.
Efter millennieskiftet 2000 blir globaliseringen och kvinnors migration från fattiga länder till Västerlandet ett tema i litteraturen. Föreställningen om ett globalt systerskap utmanas av verkligheten, där mötet med ”den andra”, främmande kvinnan bland annat blir ett möte mellan arbetsgivare och hemhjälp, i ett förhållande mellan över- och underordnad. Reflektioner om det skeva maktförhållandet mellan den nordiska kvinnan och hennes förtryckta ”syster” uttrycks bland annat i au-pair-romaner, i litteratur om kvinnliga flyktingar och i reportage och tecknade serier om mötet med förtryckta kvinnor utanför Europa. Exempel på författare som behandlar dessa problemställningar är Kirsten Hammann, Sara Kadefors, Aasne Linnestå och Åsne Seiersted.
På 2000-talet avlöses 1970-talets biografiska och självbiografiska berättelser av nya blandformer, som rör sig i gränslandet mellan fakta och fiktion – också kallat autofiktion. Genren används av både manliga och kvinnliga författare men framför allt de kvinnliga författarnas verk har kritiserats för att de överskrider gränsen till och lämnar ut det privata. Kvinnliga representanter för autofiktionen är bland andra Maja Lundgren, Carina Rydberg, Suzanne Brøgger, Anne Lise Marstrand-Jørgensen och Herbjørg Wassmo.
Den senmoderna barn- och ungdomsboken i Norden är livskraftig, färgsprakande och mångsidig. Frågor som kön, kropp, sexualitet och identitet spelar en stor roll och erbjuder barn och ungdomar alternativ till stereotypa föreställningar om kön. Exempel på kvinnliga författare som har förnyat barn- och ungdomsboken är Dorte Karrebæk, Lene Kaaberbøl, Inga Sætre, Pija Lindenbaum och Anna Höglund.