Född i en borgmästarfamilj i Drammen, skrev som barn långa historier och satte musik till sina verser. Efter faderns död 1805 var hon ett slag bosatt i Köpenhamn där hon blev introducerad i Bakkehuset. Som prästfru måste hon från 1817 stå för ett stort och krävande hushåll, hon fick sju barn och är mormorsmor till den norska författaren Barbra Ring.
1831 debuterade Hanna Winsnes som författare med en katekes och gav senare ut både noveller, romaner och en berömd kokbok, Lærebog i de forskjellige Grene af Huusholdningen, 1845. Kokboken, som blev en regelrätt bestseller, kan läsas som en roman om det gamla prästgårdslivets festdagar och kultur. Även som underhållningsförfattare, under pseudonymen Hugo Schwartz, gjorde Hanna Winsnes succé.
En politisk tematik dyker upp i ett par av berättelserna, i synnerhet i novellen “Præsten i Särne”, 1843, som förbjöds i Danmark på grund av dess kritik av enväldet. I romanen Grevens Datter, 1841, flätar hon in sina kommentarer till den då aktuella striden mellan diktarna Welhaven och Wergeland om språk och litteratur, och tar klart ställning för Wergelands norsksinnande parti. Barnboken Aftnerne på Egelund, 1852, blev en klassiker vars berättarglädje växlar med handfasta anvisningar om uppfostran och praktiska råd.
Litteratur om författaren: ett urval
Hilde Diesen: Hanna Winsnes: dagsverk og nattetanker, 2000
Jorunn Hareide: "Saaledes findes der ofte digterisk talent, hvor man mindst formoder det. Hanna Winsnes' kjærlighedsromaner" i: Vinduet, nr 1, 1984
Helene Lassen: "Kvindelige forfattere" i: Fredrikke Mørck (red): Norske kvinder 1814-1914, 1914
Barbra Ring: For hundrede år siden. Hanna Winsnes og hennes Kristiania, 1924
Kari Grethe Svensøy og Torkild Alsvik (red.): Hanna Winsnes og hennes tid, 1997
