Dotter till en generallöjtnant och en polsk grevinna, talade franska från barnsben och fick en katolsk uppfostran. Hon gifte sig första gången med flygbaronen Carl Cederström, som blev far till hennes dotter, andra gången med författaren Ludvig “Lubbe” Nordström som hon har beskrivit i Kring ett äktenskap, 1953
Marika Stiernstedt debuterade 1894 med Sven Vingedal under pseudonymen Mark Stern. Hennes första 1900-talsromaner, Janinas hjärta, 1905, Det röda inslaget, 1907, Gena, 1908, och Vägarne. April, 1909, diskuterar Ellen Keys budskap om Eros betydelse för kvinnors självförverkligande. Den nya kvinnans erotiska emancipation ställs mot den manliga dubbelmoralen, och framtonar som ett etiskt problem som varieras i roman efter roman där en dekadent övcrklassmiljö ofta ställs mot en intellektuell medelklassvardag. Dubbelmoral och hyckleri hudflängs i Alma Wittfogels rykte, 1913, liksom i Landshöfdingens dotter, 1911. Med Fröken Liwin, 1925, kom den ogifta moderns martyrium i fokus.
Hennes ungdomsbok Ullabella, 1922, som inte väjer för de svåra frågorna i tillvaron, är en klassiker. Marika Stiernstedts liv och författarskap är också historien om den socialdemokratiska aristokraten som blev kommunist. Succeboken Attentat i Paris, 1942, som följdes av Indiansommar 39, 1944, och Banketten, 1947, filmad 1948, är flammande antinazistiska romaner.
Marika Stiernstedt är ett ledande namn i det nya seklets kvinnliga desillusionsroman – kvinnan bör söka lyckan i sin nya identitet som yrkeskvinna istället för i äktenskapet, menar hon. Man glömmer ingenting, 1940, är den första öppenhjärtiga skildringen av en kvinnlig alkoholist i svensk litteratur. Förutom omkring 20 romaner har hon skrivit memoarer, Mitt och de mina, 1928, Adjö min gröna ungdom, 1930, och Mest sanning, 1948, reseskildringar, Spegling i en skärva, 1936, och noveller. Hon var ordförande i Sveriges Författareförening 1931-36 och sekreterare i Samfundet De Nio 1940-43.
Litteratur om författaren: ett urval
Ingrid Elam: "Det är inte fråga om lycka. Marika Stiernstedts författarskap" i: Ingrid Holmqvist och Ebba Witt-Brattström (red): Kvinnornas litteraturhistoria 2, 1982
Margaretha Fahlgren: "Kvinnelighed og modernitet" i: Irene Iversen og Anne Birgitte Rønning (red.): Modernismens kjönn, 1996
Margaretha Fahlgren: Spegling i en skärva: kring Marika Stiernstedts författarliv, 1998
Lisbeth Larsson: Sanning och konsekvens: Marika Stiernstedt, Ludvig Nordström och de biografiska berättelserna, 2001
Sofi Qvarnström: Motståndets berättelser: Elin Wägner, Anna Lenah Elgström, Marika Stiernstedt och första världskriget, 2009
Ulf Wittrock: Marika Stiernstedt, 1959
