Athalia Theophilia Schwartz

1821 - 1871

Danmark

Dotter till en brandchef, född i Köpenhamn och uppvuxen i Aalborg. Som den tredje i landet tog hon 1848 skolledarexamen av högsta graden. Hon drev skola i Aalborg och Köpenhamn och gav ut åtskilligt pedagogiskt material.

Hon skrev två inlägg i den våldsamma offentliga debatten om kvinnans ställning efter det att Mathilde Fibigers bok Clara Raphael. Tolv breve, kommit ut 1851, den s k Clara Raphael-fejden. Hon var sedan dess också ofta i offentlig polemik om flickskolorna, bl a med pjäsen Skal jeg sætte min Datter i Skole?, 1859. Hon skrev även kulturjournalistik och anmälningar och gjorde översättningar i flera tidskrifter.

Hon debuterade med Dansk Sproglære, 1849, och som skönlitterär författare med Livsbilleder (N), 1852. Mest betydande är romanerna Cornelia, 1862, om det höga pris en kvinna får betala i ett avtalslöst äktenskap, Stedmoder och Steddatter, 1865, om maktkampen mellan två vuxna kvinnor i ett hem, och Enhver sin Mission, 1870, om den ensamstående kvinnans sociala kamp. I boken Om Stiftelserne till Sædelighedens Fremme, 1867, beskrev hon, efter studier i europeiska huvudstäder, hur ensamstående kvinnor ofta tvingades prostituera sig för att försörja sig. Av hennes dramatiska arbeten blev Ruth, 1853, uppfört på Det Kongelige Teater.

Litteratur om författaren: ett urval

Adda Hilden: Skal jeg sætte min Datter i Skole?, 1987

Geirr Wiggen: "Athalia Schwartz og dansk skolegrammatikkhistorie" i: Danske Studier, bd 101, rk 9. bd 5, 2006