Född i en judisk köpenhamnsfamilj där hon genom sina bröder blev bekant med Georg Brandes och naturvetenskapligt tankesätt. Själv var hon välutbildad och språkkunnig. Hon gifte sig 1888 med den svenske musikkritikern H.G.J. Sandström. Efter skilsmässa lämnade hon Stockholm och bosatte sig i Köpenhamn 1891.
Under sedlighetsfejden, 1880-talets våldsamma debatt om sexualmoralen, var hennes journalistik intelligent och välargumenterad. Hon debuterade anonymt med Min første Bog (N), 1876, och under pseudonymen “Silvia Bennet” förflyttar hon sig med novellsamlingen Gjæringstid, 1881, om den moderna, blaserade och livsodugliga människan, in i ett subtilt, impressionistiskt formspråk.
I huvudverket, romanen Konsulinden, 1887, framställs kvinnolivets upprepningar som ett täcke över en tilltagande tomhet. Bifallet från den radikala miljö hon tillhörde både personligen och idémässigt, var reserverat. Hennes melankoliska ton skorrade falskt i de radikala öronen.
Litteratur om författaren: ett urval
Pil Dahlerup: Det moderne gennembruds kvinder, 1983
