Född i Stockholm. Före debuten hade hon diverse tillfälliga arbeten och studerade bl a filosofi på universitetet. I slutet av 1980-talet skrev hon kritik i Bonniers Litterära Magasin.
Debutsamlingen Vimpelstaden, 1985, beskriver ett humoristiskt och absurt förhållande till språket. Dikterna är fragmentariska, diktjagets kropp splittrad. Som en gång varit äng (L), 1988, beskriver en intensiv kärlekshistoria. Bokens personliga omvandling av ord, rytmer och tonfall ur bl a folkvisor, psalmer och äldre litteratur blir kännetecknande för hennes teknik. Samlingen gav upphov till den s k Jäderlund-debatten, en diskussion om obegripligheten hos 1980-talets estetiskt radikala kvinnliga lyriker.
Snart går jag i sommaren ut (L), 1990, en pendang till Som en gång varit äng, fortsätter att problematisera olika slags beroenden. I Rundkyrka och sjukhuslängor vid vattnet/Himlen är förgylld av solens sista strålar (L), 1992, blir kroppens makt och maktlöshet central. Den intensiva mörker mörka mörkt kristaller (L), 1994, skildrar en längtan efter att sjunka ner i mörkret och döden. Hon började nu också skriva dramatik, t ex Salome, 1994. Hon har också skrivit en barnbok: Ivans bok från 1987.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Ann Jäderlund gett ut diktsamlingerna Kalender röd Levande av is, 2000, Blomman och människobenet, 2003, I en cylinder i vattnet av vattengråt, 2006, och Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar, 2009. Hon har även skrivit barnboken Iris bok, 2002.
Ann Jäderlund har tilldelats en rad priser, bl a De Nios stora pris 2003, Doblougska priset 2004, Bellmanpriset 2009 och Aniarapriset 2010.
Litteratur om författaren: ett urval
Staffan Bergsten: Klang och åter. Tre röster i samtida svensk kvinnolyrik, 1997
Marianne Hörnström: Flyktlinjer. Aningar kring språket och kvinnan, 1994
Ebba Witt-Brattström: Ur könets mörker, 1993
