Prästdotter, född på sydöstra Island. Studerade språk och sömnad i Reykjavík och Köpenhamn. Gifte sig 1874 och blev änka året efter. Tillsammans med sin syster och svåger emigrerade hon till Kanada där hon bodde i tretton år. Då hon 1899 kom tillbaka till Island blev hon den första professionella isländska författaren.
Hennes debutroman, Brynjólfur biskup Sveinsson (Biskop Brynjolf Sveinsson), 1882, är en historisk roman om den store patriarken och biskopen i 1600-talets Skálholt, en moraliserande och konventionell berättelse med en upprorisk och ironisk tolkning av hjältens öde. 1884 följde novellsamlingen Sögur og ævintýri (Berättelser och sagor) som direkt tar ställning för kvinnosaken.
Romanen Kjartan og Guðrún, 1886, handlar om huvudpersonerna från Laxdæla saga medan kampen mellan hedendom och kristendom är temat i den sista stora och ambitiösa romanen Elding (Blixt), 1889. Romanerna Jón biskup Vídalín og Jón biskup Arason gavs ut som följetonger i tidskriften Draupnir från 1891 till 1908. Hon gav också ut Dvöl från 1901 till 1917, en folklig tidskrift som blandade underhållning med kunskap.
Litteratur om författaren: ett urval
Soffía Auður Birgisdóttir: "Skyldan og sköpunarþráin" i: Sögur íslenskra kvenna, 1987
Vilhjálmur Þ. Gíslason: "Torfhildur Þorsteinsdóttir Hólm", förord till Torfhildur Þorsteinsdóttir Hólm: Ritsafn I, 1949
