Ingeborg Refling Hagen

1895 - 1989

Norge

Blev en mytomspunnen figur som idealist och “sierska” och växte upp i fattigdom på Tangen i Hedmark. Modern var änka, flera av syskonen reste till Amerika och själv blev hon som tämligen ung barnflicka i England. Senare arbetade hon i butik och på kontor i Kristiania. Hon var aktiv i Sosialistisk kulturlag, deltog i motståndsrörelsen under kriget och tog initiativ till folkbildningsrörelsen Suttung. Denna startade bl a barngrupper och vinnlade sig om att förmedla konst och litteratur. Hennes hem i Tangen blev ett kulturcentrum med kurser, föredrag, teater och förlagsverksamhet.

Ingeborg Refling Hagen debuterade med Naar elv skifter leie (N), 1920. Förutom romaner, noveller, dikter, biografier och självbiografier har hon publicerat litterära och pedagogiska skrifter. Inspirerad av författaren Henrik Wergeland tog hon engagerat ställning till allmogens liv, det hårda slitet och de fattigas kärva villkor. Med diktsamlingen Jeg vil hem att, 1932, om Amerika-emigranternas slit och drömmar, nådde hon en stor publik. Centrala verk är de självbiografiska romanerna Livsfrisen 1-4, 1948-53, och De unge. Kampar, 1979.

Litteratur om författaren: ett urval

Jorunn Hareide: "Ingeborg Refling Hagens kampar " i Samtiden, extranr. 1981

Siri Lappegård (red): Ingeborg Refling Hagen - uklar myte eller bevisst pedagog?, 1995

Torill Steinfeld: "Arbeiderjenta og författaren. Om Inge Borg og Ingeborg Refling Hagens roman Vi må greie oss selv" i: Anne-Cathrine Andersen m fl: Arbeiderklassekvinner i litteraturen, 1982

Ingrid Elise Wergeland: Slik som kjærlighet vekker deg: en bok om Ingeborg Refling Hagen, 1995