Journalist och föregångskvinna, född i ett borgerligt köpmanshem, gifte sig 1862 in i den militära överklassen. Hon var mor till två barn; det ena var filmregissören Peter Urban, känd som Asta Nielsens make. Emma Gads hem var en fashionabel mötesplats för radikalismens och kapitalets notabiliteter.
Som firad komediförfattare tog hon upp den tidens mest aktuella ämnen på scenen. Hon debuterade med Et Aftenbesøg (D), 1886, som med sin vågade framtoning blev en succé. Under de följande 30 åren skrev hon över 20 skådespel som med lättsam ton balanserar mellan det farliga och det till intet förpliktande. Mest känd är hon dock för de populära vettoch etikettsböckerna, Man skal aldrig, 1886, och Takt og Tone, 1918 (Takt och ton, 1920), som under hela 1900-talet var den nya medelklassens läroböcker i hur man uppför sig i det borgerliga vardags- och sällskapslivet. Den senare återutgavs 1975.
Litteratur om författaren: ett urval
Pil Dahlerup: Det moderne gennembruds kvinder, 1983
Bjarne Kildegaard: Fru Emma Gad, 1984
Lynn R. Wilkinson: "Marriage, remarriage, and other language games: Emma Gad’s ”ægtestand” and ”De unge drømme” and the comedy of remarriage" i: Orbis litterarum, vol 63, no 3, 2008
Mette Winge: Alle tiders Emma Gad, 2005
