Född i Skørping och bodde under tidig barndom på Sønderjylland där fadern var stationskarl. Sedan han dött i ett tyskt koncentrationsläger 1945 flyttade modern till Aalborg där hon som sjuksköterska försörjde sina två barn. Inge Eriksen tog studenten 1957, blev lärare 1973 och undervisade i folkskolan till 1975 då hon, tillsammans med Jytte Rex, debuterade med Kællinger i Danmark, en sinnligt genreblandad bok om kvinnofrigörelsen.
Med sin sensationella roman i två band om den socialistiska revolution, som borde inträffat, Victoria og verdensrevolutionen, 1976 (Victoria och världsrevolutionen, 1977), står Inge Eriksen för en av de stora romansatsningarna under 70-talet. Med sin utopiska framställning av såväl kvinnorörelsen som vänsterflygeln blev romanen till en trilogi, följd av Fugletræt, 1979 (Fågelträdet, 1980), om dagens splittring mellan arbete och kärlek, och Silkehavet, 1981 (Sidenhavet, 1983), en historisk roman om de borgerliga revolutionerna 1782-1797. Nästa stora satsning, sciencefiction-serien Rummet uden tid 1—4, 1983-89, berättar vår samtids framtidshistoria med ett ambitiöst avstamp i en apokalyptisk, ekologisk katastrof som har gjort jorden obeboelig. Med romanen Alice, Alice, 1991, sätter hon tills vidare punkt för undersökandet av utopiska framtidsvisioner.
Från Hjertets femte kammer, 1992, och Hertuginden, 1995, är hon tillbaka i samtidsromanen, inte minst bevisar hon det med Sommerfuglens vinge 1, 1997, som med utgångspunkt från begrepp som hopp och mening försöker förstå tiden mellan Berlin-murens fall hösten 1989 och kuppen mot Gorbatjov sensommaren 1991. En problemställning som i essäform föregreps i den mycket rosade Skytsengle, 1994, som också innehåller en vacker självbiografisk berättelse om förhållandet till den far hon förlorade tidigt.
Inge Eriksen, som betecknar sig som intellektuell i den offentliga debatten, har även varit tidskriftsredaktör, frilansskribent och aktiv på vänsterflygeln.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Inge Eriksen gett ut ytterligare 2 band i trilogin Sommerfuglens vinge: De rumænske bøfler, 1999, och Vinterhaven, 2001. Dessutom har hon bl a skrivit romanerna Citrontræet, 2003, En kvinde med hat, 2005, och Blues for en lyserød sko, 2007, och memoarboken Brød og roser, 2009.
Litteratur om författaren: ett urval
Lisbeth Møller Jensen och Karsten Schmidt: "En sørøver går i land. En analyse af Inge Eriksens roman Silkehavet" i: Karneval, 1982
Morten Kyndrup: Dansk socialistisk litteratur i 7O'erne, 1980
Ellen M. Pedersen: "Eksplorationer i kanten af det narrativt sømmelige. Rummet uden tid (1983-86)" i: Den blå port, nr 9, 1988
