Född i Åbo som dotter till en mycket förmögen far. Från 1804 växte hon upp i Stockholm och på godset Årsta i Österhaninge där hon fick en god men konventionell uppfostran. Efter en utbildningsresa med familjen i Europa på 1820-talet reagerade hon med en depression mot den tidens instängda kvinnoliv. 1832 började hon sin korrespondens och vänskap med filosofen och pedagogen Per Johan Böklin som under återstoden av hennes liv förblev hennes vän och mentor.
Fredrika Bremers litterära debut Teckningar utur hvardagslifuet, som utkom i tre delar 1828-31 och bl a innehöll romanen Familien H ***, förde in en ny vardaglig ton och realism i svensk litteratur. Nya teckningar ur hvardagslifuet innehåller romanerna Presidentens döttrar, 1834, och Nina, 1835, som helt öppet behandlar kvinnoemancipationen. Hennes två mest välkomponerade romaner, Grannarne, 1837, och Hemmet, 1839, skrevs i Norge. En dagbok, 1843, präglas av livfulla skildringar av Stockholm och Syskonlif, 1848, är en tidig socialistisk utopi. Spännande och djärva försök utanför romangenren är det gammalnordiska upprorsdramat Trälinnan från 1840 och den teologiska skriften Morgonväckter, 1842. Fredrika Bremers täta förbindelser med Norge resulterade bl a i Strid och frid, ett litterärt inlägg i unionsdebatten, och i Lif i Norden, 1849, skildrar hon sina intryck av det danska kulturlivet under ett halvårs vistelse i Köpenhamn.
Hemmen i den Nya verlden 1-3, 1853—54, en samling levande resebrev till Fredrika Bremers syster, innebär en banbrytande journalistik som ger ett helhetsintryck av kultur, sedvänjor och politik i Nordamerika och på Kuba. Lifuet i Gamla verlden 1-6, 1860-62, är resultatet av en fem år lång resa i bl a Grekland och Palestina. Hertha, eller En själs historia, 1856, är en modern och djupgående uppgörelse med patriarkatet. Postumt utkom Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter, 1868, otillförlitligt redigerade av systern Charlotte Quiding. Beundransvärt redigerade och kommenterade är Fredrika Bremers brev 1-4, utgivna av Klara Johanson och Ellen Kleman 1915-20. En kompletterande brevutgåva, Brev. Ny följd, tidigare ej samlade och tryckta brev 1-2, redigerade av Carina Burman, utkom 1996.
På 1840-talet var Fredrika Bremer en författare med världsberömmelse och hennes skrifter översattes till en mängd olika språk.
Litteratur om författaren: ett urval
Sophie Adlersparre och Sigrid Leijonhufvud: Fredrika Bremer 1-2, 1896
Gunnar Axberger: Jaget och skuggorna, 1951
Carina Burman: Bremer: en biografi, 2001
Birgitta Holm: Fredrika Bremer och den borgerliga romanens födelse, 1981
Ulrika Kärnborg: Fredrika Bremer, 2001
Laurel Ann Lofsvold: Fredrika Bremer and the writing of America, 1999
Anita Widén (red.): Fredrika Bremer – föregångare och förebild, 2005
