Född på en jylländsk bondgård och måste som det äldsta av nio barn överta ansvaret för hemmet då modern dog i barnsäng 1879. 19 år gammal började hon på högskola och efter att ha arbetat i olika hushåll kom hon till Köpenhamn där hon 1893 gifte sig med Jeppe Aakjær, som senare blev poet. Året efter fick de en son och de skildes 1900. Som ensamstående mor försörjde sig Marie Bregendahl först som husföreståndarinna, senare som författare. Bortsett från resor i Norge 1901 och 1908, 1926 i Tyskland och 1928 i Italien bekostade av Tagea Brandts resestipendium, levde och skrev hon tillbakadraget.
Hon debuterade 1899 i tidskriften Vagten med berättelsen “Da Katten løb med Frikadellerne”, utgav äktenskapsromanen Hendrik i Bakken, 1904, men fick sitt genombrott först 1912 med romanen En Dødsnat som ur de halvvuxna barnens synvinkel skildrar en mors död i barnsäng. I berättelser om vardagslivet i det gamla förindustriella bondesamhället, Billeder af Sødalsfolkenes Liv, 1914—23 (Peter Guldgrävare och hans enda vän: bilder ur Södalsfolkets liv, 1922), skymtar enstaka kvinnoöden då och då fram som erotiska förvillelser. Driften till det exklusiva erotiska parförhållandet utgör också ett huvudmotiv i romanen Holger Hauge og hans Hustru 1-2, 1934—35. Marie Bregendahls lågmälda humor och säregna prosa vilar på en elegant utveckling av det naturalistiska och impressionistiska formspråket. Hon har alltid funnits med i litteraturhistorien men då det tidigare var hembygdsskildraren som åsyftades är det numera den moderna konstnären och berättaren det handlar om.
Litteratur om författaren: ett urval
P.M. Andersen: Marie Bregendahl, 1946
Inger-Lise Hjordt-Vetlesen: Forlokkelse og familie, 1981
Inger-Lise Hjordt-Vetlesen: En rullende saga: studier i Marie Bregendahls fortællinger, 2005
