Uppvuxen i Helsingfors där hennes far var professor. Hon tog en fil kand 1958, arbetade som journalist och lärare i svenska och var rektor för Helsingfors stads arbetarinstitut 1972-80. Gift med författaren Henrik Tikkanen (1924-84).
Hennes författarskap präglas av engagemang och hetta. Det rör sig mitt i samtiden och har många gånger skapat debatt. Ända från debuten 1970 med nu imorron (R) till romanen Personliga angelägenheter, 1996, har ämnet varit det svåra samlivet mellan man och kvinna och det är alltid en utsatt men stark och livskraftig kvinna i centrum av hennes berättelser. Med Män kan inte våldtas, (R), som kom ut under det internationella kvinnoåret 1975, ställde hon könsrollsdebatten på sin spets och med den självbiografiska diktsamlingen Århundradets kärlekssaga (L), 1978, fastställde hon än en gång sin position som kvinnorörelsens författarinna, känd och läst i hela Norden.
Därefter har hon fört den självbiografiskt anlagda undersökningen av kärlekens villkor vidare med romanen Rödluvan, 1986, prosaberättelsen Storfångaren, 1989, den lyriska Arnaía: kastad i havet, 1992, och Personliga angelägenheter. 1979 fick hon Nordiska Kvinnors Litteraturpris, som instiftades i protest mot att Nordiska Rådets litteraturpris enbart tilldelades män.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Märta Tikkanen gett ut en bok om sin dotter: Sofia vuxen med sitt MBD, 1998; en biografi om sitt liv med Henrik Tikkanen, Två – scener ur ett konstnärsäktenskap, 2004; och en roman om sina morföräldrar, Emma och Uno. Visst var det kärlek, 2010.
Hon har bl a tilldelats De Nios Vinterpris 1999 och Svenska Akademiens Finlandspris 2002.
Litteratur om författaren: ett urval
Synnøve Clason: "Det egna rummet. Om Märta Tikkanen och ett ledmotiv i kvinnligt skrivande" i: Nya Argus, nr 9-10, 1990
Anna Leppänen: "Märta Tikkanen: her use of alcoholism and rape as literary topics" in: Inger M. Olsen and Sven Hakon Rossel (ed): Female voices of the North: an anthology, 2006
Ase Hiorth Lervik: "Märta Tikkanen og kjærlighetens ambivalens" i: Alberte, nr 3, 1992
Merete Mazzarella: Från Fredrika Runeberg till Märta Tikkanen, 1985
Siv Storå: Av och om Märta Tikkanen: biobibliografi för åren 1956-2008, 2010
