Sophie Sager, som kom från en småländsk lantbrukarfamilj, började sin skribentverksamhet med en anklagelse för våldtäkt, ingiven 1848. Vid den följande rättegången skrev hon själv de uppseendeväckande inläggen och vann målet. De starka och avslöjande rättsinläggen gavs ut i Sagerska målet, 1848.
1852 kom romanen Bilder ur lifvet eller Fosterbarnets afslöjade genealogi, där hon i fiktiv form försöker formulera sina krav och sin vision om kvinnors frigörelse. Hennes agiterande runt om i landet väckte åtskillig förargelse. 1855 emigrerade hon till New York där hon fortsatte att publicera frigörelseskrifter.
Litteratur om författaren: ett urval
Gry Berglind: "Kvinnoroll i förvandling: Sophie Sagers självbiografiska emancipationsroman "Bilder ur lifvet eller Fosterbarnets afslöjade genealogi"" i: Kvinnan, kärleken och romanen i kvinnliga 1800-talsförfattares texter, 2001
Sagerska målet. Utdrag ur Stockholms Dagblad jemte Förord och tillägg af Sophie Sager, 1848
