Dotter till rektorn, cand phil Hartvig Frisch och Elisabeth Alexandra Mourier. Tog studenten på N. Zahles skola 1887. Hon avbröt snabbt sina studier i tyska vid Köpenhamns Universitet, arbetade några år som lärare men slutade då hon 1893 gifte sig med läraren Henrich Lemche. Gyrithe Lemche blev ledande ideolog inom Dansk Kvindesamfund, redigerade dess tidskrift Kvinden og Samfundet 1913-19, var ordförande i verkställande utskottet och under en övergångsperiod ordförande och skrev Dansk Kvindesamfunds Historie gennem 40 Aar, 1912.
1898 debuterade hon med Soedtmanns Jomfruer (R), och tog upp tråden från 1880-tales sedlighetsdebatt med genombrottsverket Folkets Synder, 1899. Då bokens ilskna angrepp mot könssjukdomar tolkades som en pamflett mot männen slutade hon med samtidsromaner. I sitt litterära huvudverk Edwardsgave I—V, 1900—12, ställer hon frågan om lusten kan vara en kvinnlig väg till befrielse. Svaret är nej och det håller hon fast vid livet igenom.
Minnesromanen Tempeltjenere I—III, 1926-28, framstår som hennes kvinnopolitiska testamente och som en anklagelse mot de moderna generationer som sviker moderskapet och därmed kvinnosaken.
Litteratur om författaren: ett urval
Margit Andersen och Annelise Dorset: Gyrithe Lemches forfatterskab. En bibliografi, Byhistorisk Samling for Lyngby-Taarbæk Kommune, 1983
Gretelise Holm: Gyrithe og de sorte ravne. Om kvindernes kamp for menneske- og borgerret, 1990
