Pia Elisabeth Juul

1962 -

Danmark

Född i Korsør, dotter till högskolelärararna och författarna Kurt Holger Juul och Inger Kærgaard Juul. Hon tog studenten vid Hobro Gymnasium 1981 och gav som tämligen ung ut en samling barndikter. Debutsamlingen levende og lukket, 1985, som skildrar en ung kvinnas universum, liv, bilder och myter i skärningspunkten mellan en yttre och en inre upplevelsevärld, placerade henne i frontlinjen bland de unga författarna från mitten av 80-talet.

Referenser till sagor spelar en viktig roll i diktsamlingen Forgjort, 1989 medan kropp och förgänglighetsikonografi träder fram i samlingen En død mands nys, 1993 (Död mans nysning), som också demonstrerar hennes bisarra humor och ironiska diktion. Hennes roman Skaden, 1992 (Skatan, 1992) är bland de verk som varslar om den den nya formsäkra 1990-talsprosan. Hon medarbetade 1989-93 i redaktionen för tidskriften Den blå Port. 1994 sändes hennes radiopjäs Forskel och 1996 Gespenst.

Uppdaterat av redaktionen 2011:

Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Pia Juul udgivet tre diktsamlingar: sagde jeg, siger jeg, 1999, Helt i skoven, 2005, och Radioteateret, 2010; två novellsamlingar: Mit forfærdelige ansigt, 2001, och Dengang med hunden, 2005; och romanen Mordet på Halland, 2009. Dessutom har hon skrivit barnböcker och en biografi om fotografen Marianne Engberg, Et liv med lys, 2011.

Hon har tilldelats en rad priser och legat, bl a Danske Banks Litteraturpris 2009, Montanas Litteraturpris 2011, och sedan 2000 Statens Kunstfonds livslånga stipendium.  2005 valdes hon in i Det Danske Akademi.

Litteratur om författaren: ett urval

Anne-Marie Mai: "Forgørelse og kunst" i: dens (red): Digtning fra 80'erne til 90'erne, 1993

Asger Schnack: Tre kvindelige lyrikere. Et essay, 1991

Marianne Stidsen: "Det absolut individuelle og det absolut universelle - om Pia Juuls roman Skaden og den poetiske roman" i: Grif, nr 2, 1992