Författaren växte upp i ett tvåspråkigt hem i Helsingfors, studerade film- och tv-dramaturgi, arbetade som översättare, radiodramatiker och regissör samt undervisade i litteratur vid ett universitet i USA.
Hon debuterade 1980 med romanen Sinitaivas (Den blå himlen). Det centrala temat i hennes produktion är de nära familjerelationerna, hat, ondska, våld och beroende. Annika Idström skriver ofta utifrån barnets synvinkel, som i romanen Veljeni Sebastian, 1985 (Min bror Sebastian, 1987), som handlar om förhållandet mellan en ensamstående mor, hennes överintelligente son och moderns älskare. I romanen Kirjeitä Trinidadiin, 1989 (Brev till Trinidad, 1991), utspelar sig familjerelationerna i bibliska miljöer. Huvudpersonen är en utvecklingsstörd flicka som tillsammans med föräldrarna är på en sällskapsresa i Israel. I romanen Isäni rakkaani (Min far, min älskade), 1981, skildras livet som en ond dröm där kvinnans möte med sin frånvarande far och de vuxnas sexuella roller smälter samman i ett incestuöst drama. 1994 kom romanen Lounnollinen ravinto (Naturlig föda).
Litteratur om författaren: ett urval
Tuva Korsström "Den kvinnliga skriften. Annika Idström" i: Berättelsernas återkomst. På spaning efter den europeiska romanen, 1994
