Skrev under pseudonymen “Forfatteren til En Hverdags-Historie” över 25 verk. Hon var en köpenhamnsk borgardotter och gifte sig som 17-åring med sin språklärare, författaren och samhällsomstörtaren P.A. Heiberg, landsförvisad 1799. Parets stormiga skilsmässa 1801, dokumenterad i svärdottern Johanne Luise Heibergs utgivna brev Peter Andreas Heiberg og Thomasine Gyllembourg. En Beretning, støttet paa efterladte Breve, 1882, innebar att hon måste lämna sitt enda barn, Johan Ludvig Heiberg, som hon dock senare återförenades med. Hon insisterade på att få gifta sig med älskaren C.F. Gyllembourg, som dog 1815. Resten av sitt liv levde hon tillsammans med sin son.
Från debuten i sonens tidskrift 1827 med följetongen Familien Polonius och fram till hennes sista verk To Tidsaldre, 1845 (återutgiven som novellen “Drøm og Virkelighed” 1986), talar Thomasine Gyllembourgs bildade och belevade röst för att tillföra sin samhällsklass en behärskad och estetiskt bunden umgängesform. I flera noveller, tydligast i Maria, 1839, ljuder dock samtidigt en kompromisslöst sanningsökande röst som avslöjar uppfostransidealets påfrestningar på det kvinnliga jaget. Hennes livsöde, skandalomsusad som hon var, anas i författarskapet men tar tydligast form i romanen Ægtestand, 1835 (återutgiven 1982), där den moderna kärnfamiljens uppkomst sammanflätas med Thomasine Gyllembourgs tolkning av sin egen familjs splittring.
Litteratur om författaren: ett urval
Anne Marie Erjnæs: Som svalen, 1986
Johanne Luise Heiberg: Peter Andreas Heiberg og Thomasine Gyllembourg, 1882
Klaus P. Mortensen: Thomasines oprør, 1986
Søren Sørensen: "En sommer gjenoplevet i erindringen: spor af Bellmanssommeren 1832 i Thomasine Gyllembourgs forfatterskab" i: Nordica, bd 14, 1997
