Uppvuxen i ett finlandssvenskt skogstekniker- och lärarhem. Hon debuterade 1972 med En dikt om kärlek och annat som skrivits med ett starkt engagemang i tidens debatt om den moderna kulturens främlingskap och manipulation av människan. Det kritiska anslaget följs upp i Där anteckningarna slutar (L), 1974, som tecknar ett porträtt av ett cyniskt förtryckarsamhälle. Med Egentligen är vi mycket lyckliga (L), 1976, tar författarskapet en ny inriktning. Existentiella teman kring känslor, konst, metafysik och identitet dominerar och en ny rytmisk och musisk dimension träder fram i Tua Forsströms poetiska språk.
Hennes stora genombrottsbok blev Snöleopard (L), 1987, och för Efter att ha tillbringat en natt bland hästar (L), 1997, fick hon Nordiska Rådets litteraturpris. Det är en vacker samling dikter där gamla myter och modern diktkonst, film och skulptur integreras i ett nutida och närvarande universum, fyllt av hästar, fåglar, hundar, barn, drömmar, gamla förälskelser och direkta angrepp på tingens tillstånd. Tua Forsströms dikter är både djupt förankrade i det finska landskapet och öppna för alla slags intryck från en värld som samtidigt har blivit både större och mindre. I sina dikter visar hon hur vi lever i ett paradoxalt förtroligt främlingskap där allt sätts på spel och allt blir bräckligt och där konsten är människans möjlighet till eftertanke.
Tua Forsströms dikter representerar en öppenhetens och samtalens poesi där dikten är en förfrågan från en människa till en annan. Läsaren får del i det kreativa bruket av vardagsspråket som Tua Forsström har utvecklat alltsedan debuten, också i samlingar som Tallört (L), 1979, och Parkerna (L), 1992. Författarskapet har således med en egen stark och inre logik passerat positioner i nordisk lyrik från 70-talets politisering till 80-talets estetisering och 90-talets formmedvetande.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Tua Forsström skrivit diktsamlingen Där en mild vind från väster blåser i 2004.
Hon har tilldelats Bellmanpriset 2003, Aniara-priset 2007 och De Nios stora pris 2007.
Litteratur om författaren: ett urval
Tuula Hökkä: "Varjoelämääja pyörrytystä - Tua Forsström" i: Maria-Liisa Nevala: "Sain roolin johon en mahdu". Suomalaisen naiskirjallisuuden linjoja, 1989
Arne Toft Pedersen: "Når de døde spiller fløjte i havet. Om vandsymbolik og metafysik i Tua Forsströms oratorium Marianergraven" i: Nya Argus, 1991
Bo Pettersson: "The taming of poetry in translation: Tua Forsström's Snow Leopard as a text case" in: Compare or contrast? current issues in cross-language research, 1998
Claes Zilliacus: "Om en dikt om att sitta på trappan och äta välling" i: Tidskrift för litteraturvetenskap, 1985
