Norska Dorothe Engelbretsdatter slog in en kil i manssamhället. Hon är känd som den första stora kvinnliga psalmisten i Danmark-Norge. I hennes samtid var det uppseendeväckande att en kvinna stod för en representativ och förkunnande diktarröst.Hennes psalmer fann sin väg in i den muntliga och folkliga kulturen, där de flesta kvinnor befann sig, men vann också inträde i det högtidliga, lärda och mansdominerade kyrkorummet. Skildringar av det dygdiga och det kvinnliga var teman som band samman lågt och högt, amningskammare och kyrkorum. I motsats till sina diktarbröder hade Dorothe Engelbretsdatter ingen profession utöver skrivandet. Hon mötte ståndssamhällets gud, inte som biskop, officer eller skolmästare, utan som kvinna.Hon skrev mellan 60 och 70 psalmer och böner, huvudsakligen samlade i Siælens Sang-Offer (1678) ochTaare-Offer (1685), en större versöversättning av andakter. Hennes levebröd blev till slut diktningen, förutom en mager änkepension. Dorothe Engelbretsdatter blev därmed en tidig, professionell författare som först och främst hade diktningen som inkomstkälla. Det var något enastående för hennes tid.
Tag: Inger Vederhus
Det man får veta om Ingeborg Grytten, en av Norges två kvinnliga diktare på 1600-talet, måste man i stort sett läsa ut av hennes psalmer. Inte ens dödsåret är känt. Men hon kände väl till Dorothe Engelbretsdatters Siælens Sang-Offer, för hon hämtar melodier från detta verk.Således var det den norska västkusten som fostrade de två första norska kvinnliga författarna. De kom från samma nordiska prästskikt som på den tiden hade herradömet över skriften, och således även över den kvinnliga.