Född i Lund där fadern var akademiker och rektor, förlorade tidigt sin mor, prästdotter från Småland. Efter flickskolan blev hon journalist och rösträttsförkämpe, rolig och skarp i skrift men reserverad som person.
Påverkad av första världskriget blev hon pacifist och alltmer intresserad av idén om ett förgånget matriarkat. Hon var en av initiativtagarna till Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad och till tidskriften Tidevarvet och samtidigt var hon religiöst engagerad, från 1920-talet med allt större sympati för kväkarna. Hon var 1910-22 gift med filosofen och kritikern John Landquist.
Debuten skedde 1907 och hon introducerade i sina tidiga romaner som Pennskaftet, 1910, de självförsörjande kvinnorna i svensk litteratur, medan Släkten Jerneploogs framgång från 1916 undersöker pacifismens möjligheter i ett konservativt samhälle. Efter Smålandsromanen Åsa-Hanna, 1918, inträffar en nyorientering i författarskapet. I en rad romaner som börjar med Kvarteret Oron, 1919, framställs patriarkatet i ett kritiskt perspektiv och utifrån en matriarkalisk, ofta mytiskt formulerad synvinkel.
Kritiken skärps genom det ständigt ökande krigshotet i romanerna Dialogen fortsätter, 1932, Genomskådad, 1937 och Hemlighetsfull, 1938. Debattboken och testamentet Väckarklocka kom 1941, där samhälls- och kulturkritik kombineras med ett visionärt ekologiskt medvetande. Elin Wägner valdes in i Svenska Akademien 1944.
Litteratur om författaren: ett urval
Peter Forsgren: I vansklighetens land: genus, genre och modernitet i Elin Wägners smålandsromaner, 2009
Helena Forsås-Scott: "Elin Wägner (1882-1949)" i: Swedish Women's Writing 1850-1995, 1997
Helena Forsås-Scott: Re-writing the script: gender and community in Elin Wägner, 2009
Ulla Isaksson og Erik Hjalmar Linder: Elin Wägner 1882-1922. Amason med två bryst, 1977
Ulla Isaksson og Erik Hjalmar Linder: Elin Wägner 1922-1949. Dotter av Moder Jord, 1980
Bibi Jonsson: I den värld vi drömmer om: utopin i Elin Wägners trettiotalsromaner, 2001
Katarina Leppänen: Rethinking civilisation in a European feminist context: history, nature, women in Elin Wägner's Väckarklocka, 2005
Sofi Qvarnström: Motståndets berättelser: Elin Wägner, Anna Lenah Elgström, Marika Stiernstedt och första världskriget, 2009
Birgitta Wistrand: Elin Wägner i 1920-talet: rörelseintellektuell och internationalist, 2006
