Kerstin Thorvall

1925 - 2010

Sverige

Föddes i Eskilstuna och växte upp i Sollefteå. Efter studenten gick hon 1945-47 på reklamskola och arbetade sedan som modetecknare, illustratör, journalist och kåsör. Hon var gift flera gånger och hade fyra barn.

Hon debuterade 1959 med debattboken Förstå mej, så förstår jag er, som hon gav ut tillsammans med Gustav Jonsson, började som ungdomsförfattare och förnyade flickboksgenren med böckerna Flicka i april, Flicka i Paris och Flicka i verkligheten, som kom 1961-64. Kerstin Thorvall gav ut över 40 böcker.

Många av hennes romaner har självbiografiska inslag som den mycket omtalade Det mest förbjudna, 1976, där hon berättar om kvinnlig erotik och gör upp med sin mor. Romanen fick stor betydelse som en del i den nya emancipationslitteraturen och många läsare, precis som det mesta av hennes produktion, bl a Oskuldens död (R), 1977, och Ensam dam reser ensam (R), 1978. I synnerhet berättelsen om föräldrarnas äktenskap, När man skjuter arbetare – (R), 1993, fick ett mycket positivt mottagande av kritiken. I skuggan av oron (R) kom 1995.

Uppdaterat av redaktionen 2011:

Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria gav Kerstin Thorvall ut böckerna Berättelsen om Signe, 1999, Provokationer, passioner, personer och en eller annan hyacint, 1999, Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig, 2000, Nödvändigheten i att dansa, 2001, Upptäckten, 2003, och Jag är en grön bänk i Paris – Dikter 1965-1991, 2005.

Litteratur om författaren: ett urval

Eva Adolfsson: Svenska samtidsförfattare I, 1997

Synnöve Clason: Angeln på vinden, 1989

Eva Ebbelind: "Kerstin Thorvall, Signe och det självbiografiska berättandet" i: Tidskrift för litteraturvetenskap, 31:3, 2002

Mia Ekengren: "I skuggan av oron" i: Ny Litteratur, 2, 1995

Bo Heurling (red): Författaren själv, 1993

Maria Jönsson: ""Det släpar efter i mig": osamtidigt åldrande i Kerstin Thorwalls författarskap" i: Livslinjer: berättelser om ålder, genus och sexualitet, 2010

Petra Nilson: "Kontakten som försvann" i: BLM, 67:3, 1998

Ulrika Peppier: Berättartekniska drag hos Kerstin Thorvall, 1977