Född och uppvuxen i en välbärgad, kulturell familj på Vestlandet. Som ett av tre överlevande barn i en skara på 15 fick hon en god utbildning och tillägnade sig folklig lärdom, historia och dikter. 1884 gifte hon sig med Skúli Thoroddsen, senare känd alltingsman, flyttade till Isafjöråur och fick själv 13 barn på 22 år.
Hennes författarskap 1912-43, som började på allvar först när hon blev änka 52 år gammal, är mest känt för Þulur (Ramsor) som kom 1916 och 1938. Dessutom Eins og gengur (Som det nu går) (N), 1920, och Ritsafn (Samlade verk), 1960. Det är husmoderns villkor och konflikten mellan plikten och längtan efter att skapa som beskrivs och sympatin med de mindre privilegierade är tydlig överallt i hennes universum.
Litteratur om författaren: ett urval
Helga Kress (red): Stúlka. Ljóð eftir íslenskar konur, 1997
Sigurður Nordal: "Theodóra Thoroddsen", inledning till Ritsafn, 1960