Född i Visby där fadern var apotekare. Hon tog studenten i Stockholm och reste som ung ut i Europa för att studera språk och samla material till det författarskap hon tidigt bestämt sig för. 1965 flyttade hon till Åstol i Bohuslän där hon 1974 gifte sig med Håkan Lagergren. Tillsammans med honom bedrev hon yrkesfiske och arbetade som översättare. Efter makens död 1991 har hon skildrat sin sorg i diktsamlingen Mannen i havet, 1992.
Hon debuterade 1956 med Mikael och poeten, en roman som utspelas i Stockholms undre värld och är baserad på ett mord och en nationell skandal. Romanen Chans, 1961, filmatiserad 1962, gav henne tillnamnet “Raggarprinsessan”, något som ställde henne utanför det litterära etablissemanget. Den erotiskt utforskande och mycket frispråkiga Kärlek i Europa, 1981, kom som en chock i den litterära offentligheten och inledde en självbiografisk svit som även innefattar Apelsinmannen, 1983, och Spanska trappan, 1987. Som nummer fyra kan räknas den tidigare Rapport, 1969, om hennes tid som narkoman. I Tusenbröderna, 1988, Detta med Doris, 1989, och Arabesk, 1994, beskriver hon ett samhälle i den svenska ödemarken där en ung mytomans ankomst påverkar hela befolkningen. 1996 kom hennes tredje diktsamling, Pagodernas Drottning.
Birgitta Stenberg har även skrivit barnböcker, varav flera handlar om självständiga flickor som löser pojkarnas problem. 1999 mottog hon de prestigefyllda Piratenpriset och Aniarapriset.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Birgitta Stenberg skrivit de två självbiografiska romanerna Alla vilda, 2004, och Eldar och is, 2010. Dessutom har hon bl a gett ut sin första, refuserade roman, Fritt förfall, 1952/2006, och Erotiska noveller, 2008.
