Döpt till Magdalena Sofia Montgomery. Hon föddes i Finland men blev tidigt föräldralös och växte upp i en aristokratisk familj i Sverige där hon gifte sig med överste David Gudmund Silfverstolpe. Som änka skapade hon under 1820- och 1830-talen Sveriges mest berömda litterära salong, frekventerad av romantikens förnämsta diktare och för henne själv ett svar på längtan efter “kärlek och ära”.
1849 gav hon ut kortromanen Månne det går an?, ett inlägg i dåtidens stora “Det går an”-debatt om äktenskap och fritt samliv. Hon är emellertid bäst känd för sina postumt utkomna Memoarer, 1909-11, rosade för insikten i romantikens litterära miljö, förutom deras kvinnokulturella och litterära aspekter. Memoarernas litterära höjdpunkter är skildringen av barndomen och ungdomstiden och salongens alternativa livsstil. Den röda tråden är berättarjaget “Mallas” livslånga sökande efter identitet och kärlek.
Litteratur om författaren: ett urval
Margaretha Fahlgren: Det underordnade jaget. En studie om kvinnliga självbiografier, 1975
Paul Fröberg: Minnen och bikt. En studie i Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer, 1975
Gunnel Furuland: "Malla Silfverstolpes läsning 1830-1860: från Bibeln till romanbiblioteken" i: Personhistorisk tidskrift, 97, 2001
Ingrid Holmquist: "Kvinnligt och manligt i Malla Silfverstolpes salong" i: Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 2- 3, 1995
Ingrid Holmquist: Salongens värld: om text och kön i romantikens salongskultur, 2000
