Växte upp i en fattig, barnrik bondefamilj på Nordlandet där bara fadern kunde läsa men ingen av föräldrarna skriva. Hon har med precision och kyla i Bernskuheimilið mitt (Mitt barndomshem), 1906, berättat om en barndom och ungdom där hon fick ett våldsamt intresse för diktarkonst, led svårt av saknaden på utbildning och ansågs som särling.
Hon gifte sig 1887 med en snickare, skrev noveller men var mest känd som lyriker och gav ut två diktsamlingar som båda har titeln Nokkur smákvæði (Några smådikter), 1888 och 1912. 1945 kom Ritsafn (Samlade verk) med berättelser och dikter. En del av detta material trycktes i tidskrifter medan hon levde.
Litteratur om författaren: ett urval
Soffía Auður Birgisdóttir: Skyldan og sköpunarþráin, efterord i: Sögur íslenskra kvenna 1879-1960, 1986
Björg Einarsdóttir: "Meira skáld en margir hyggja" i: Úr ævi og starfi íslenskra kvenna 1, 1984