Svensk romantiks mest namnkunniga kvinnliga poet. Hon var dotter till inspektorparet vid Skultuna Bruk i Västmanland. Då föräldrarna dog övertog brukets ägare ansvaret för hennes uppfostran. 1809 gifte hon sig med handelsmannen J.H. Asping men de skildes snart. Hon gifte sig senare med den nye inspektoren på Skultuna, A.W. Nyberg.
Hon debuterade 1817 med några dikter i Poetisk Kalender, senare utkom Dikter, 1822, följd av Samlade dikter, 1831-32, och Nya dikter, 1842. Hon medverkade dessutom i några av tidens populära poetiska kalendrar och flera av hennes dikter tonsattes. Versens rytm och ordens klang var viktiga element i hennes diktning. Sina motiv hämtade hon gärna från medeltiden, från antikens myter eller från folkliga sagor och legender.
Litteratur om författaren: ett urval
P.D.A. Atterbom: Litterära karakteristiker 2, 1870
Eva Borgström: "Omjagfårbe om ölost". Kring kvinnlige författares kvinnobilder i svensk romantik, 1991
G. Ljunggren: Smärre skrifter 2, 1879
