Wilhelmina Elisabeth Nordström

1815 - 1902

Finland

(Signaturerna W.N-m, W-aN-a), född i Pyhtää i södra Finland. Hon skapade sig en karriär både som flickskollärare och som diktare. Hennes elever kallade henne för “Domkyrkan”. Hon var ogift och växte upp på en prästgård. Hon gick på två olika tyskspråkiga flickskolor varav den ena låg på Karelska näset. Efter faderns död arbetade hon i 25 år som guvernant i olika familjer.

1858 grundade hon en privat flickskola, först i centrala Finland, därefter i Borgå. Hon vidareutbildade sig på studieresor i Tyskland, Schweiz och Italien. I 15 år var hon föreståndare på den skola hon grundat och undervisade i främmande språk. Vid sidan av sitt arbete som lärare publicerade Wilhelmina Nordström dikter och noveller i litterära almanackor samt diktsamlingen Dikter, 1861. J.L. Runeberg sände samlingen till sin förläggarvän A. Bohlin i Örebro som gav ut en ny utökad upplaga 1864.

Wilhelmina Nordström deltog aktivt tillsammans med vänninan Fredrika Runeberg i arbetet för olika kvinnoföreningar. Okonstlad som hon var, hade hon stundtals svårt att förstå Fredrika Runebergs ställning som nationaldiktarens hustru. Erkännandet av Wilhelmina Nordströms dikter har vuxit det senaste årtiondet.

Litteratur om författaren: ett urval

Erik Ekelund: Finlands svenska litteratur, 1969