Hör till de kvinnliga pionjärerna inom svensk journalistik och blev känd för sina social- och resereportage. Då hon 1914 under falskt namn tog arbete som tjänsteflicka på en lantegendom skildrade hon i En piga bland pigor, 1914, en utsatt grupps villkor inifrån. Kåtornas folk, 1916, beskrev samerna i Lappland och Amerikanskt, 1923, handlade om emigranternas villkor och var resultatet av en resa till USA.
Som kvinnlig pionjär på motorcykel gjorde hon en berömd reportageresa i Sydsverige. I den populära “vildkatt”-genren gav hon ut en annorlunda, frimodig och humoristisk flickbok, En rackarunge, 1919, om den föräldralösa Annmari med det livliga och bångstyriga temperamentet. Den andra boken om Annmari, 15 år, 1921, blev som efterföljarna Patron Annmari, 1931, och Patron förlovar sig, 1933, ett välgörande identifikationsobjekt för tidens moderna unga flickor.
Litteratur om författaren: ett urval
Margareta Berger: Pennskaft, Kvinnliga journalister i svensk dagspress 1690-1975, 1977
Stig Hansén & Clas Thor: Kvinna, reporter, 1994
Margareta Stål: Signaturen Bansai: Ester Blenda Nordström: pennskaft och reporter i det tidiga 1900-talet, 2002
Ying Toijer-Nilsson: "En modern flicka. Flickgestalten i ungdomslitteraturen - föregångare eller samhällsspegel?" i: B. Paget, Birgitta Svanberg m fl (red): Kvinnor och skapande, 1983
Eva Wahlström: Fria flickor före Pippi: Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis: Astrid Lindgrens föregångare, 2011
