Författaren är uppvuxen i ett arbetarkvarter i Lyngby vid Köpenhamn där föräldrarna var fabriksarbetare. Efter en påbörjad kontorsutbildning och ett avbrutet försök att ta studenten per korrespondens började hon en tvåårig utbildning till fritidspedagog. 20 års arbete med samhällets svagaste, blinda, sinnesslöa och psykotiska barn har givit inspiration till det författarskap som hon helt ägnade sig åt efter det att hon som 40-åring vann en nordisk barnbokstävling med debutromanen Held og lykke, Robinson (Lycka till Robinson, 1992).
Då hon 1994 med Morgenåbner, en roman om öden och möten mellan barn och vuxna på ett barnhem, för fjärde gången på tre år vann en litteraturpristävling, blev hon känd som en originell skildrare av förödmjukande och hittills inte beskrivna kvinnomiljöer som de utvecklas i samhällets 90-talsvardag och ofta sedda ur de svagares synvinkel som i Døgneren, 1994, en socialrealistisk roman om invaliden Aske och hans besvärliga, aggressiva barn. Andra titlar är På den anden side, 1991, Morgenen er bedst, 1993, Suleima, 1993, Alene, 1996, Ingen fortrydelseret, 1997, och Jeg er Karin, 1997 (del 2 av Døgneren).
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Vibeke Marx gett ut en rad romaner: Den der hvisker…, 1998, Blodigt regnskab, 2000, Tusindkunstner, 2001, Wonderland, 2003, Inez’s tårer, 2005, Skygger fra Sprogø, 2007, och Efterskrift, 2009.
Dessutom har hon skrivit novellsamlingarna Et godt ben og andre noveller, 2000, och Musikken og kødet: et disharmonisk værk for otte stemmer, 2004, och en lång rad barn- och ungdomsböcker.
Hon har tilldelats ett antal priser.
