Född och uppvuxen i ett småbrukarhem i Naustdal i Sunnfjord på Vestlandet, cand phil och 1982-2011 rektor på Forfatterstudiet i Bø i Telemarken. Hon kom med i kretsen av litterärt intresserade studenter kring tidskriften Profil på 60-talet och debuterade 1968 med den “upproriska” diktsamlingen f.eks. juli. Här ser man tydliga konturer av 60-talets nya estetik, med udd mot patos, elitism och sensymbolism och en hyllning av det enkla, vardagliga och konkreta.
Efter ett uppehåll på sju år återkom Eldrid Lunden med tre diktsamlingar i rad, inneringa, 1975, hard, mjuk, 1976, och Mammy, blue, 1977, som satte en norm för de unga kvinnliga lyriker som följde i hennes spår. Hon utvecklade här ett minimalistiskt formspråk som förenar det kroppsligt sensuella med en metaspråklig reflexion och språklig magi. Diktsamlingen Gjenkjennelsen, 1982, öppnar det täta, intuitiva språk som präglar 70-talssamlingarna och använder ett mera varierat retoriskt register. Temana är de klassiska: kvinnlig identitet, självförverkligande, systersolidaritet, förhållandet till språket men också mera aktuella frågor från den politiska scenen kommer in: misshandel och våld.
I det omvendt avhengige (L), 1989 (Det omvänt avhängiga, 1992), tematiserar hon mera filosofiska frågor i dikter som sysslar med existientiell ångest, medmänskliga relationer och villkor medan Noen må ha vore her før (L), 1990, iscensätter dialoger med kvinnor och kvinnoberättelser från förra århundradet: Oda Krohg, Dagny Juel och Albertine som Christian Krohg framställde i text och bilder. I Slik sett (L), 1996, låter hon återigen humorn och ironin få utrymme mellan melankoli och uppror, humor och vrede, sensualitet och förnuft.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Eldrid Lunden gett ut diktsamlingarna Til stades, 2000, och Flokken og skuggen, 2005, och dessutom essäer i Kvifor måtte Nora gå?, 2004, och Modernisme eller litterær populisme?: eit essay om Arne Garborg og Knut Hamsun, 2008.
Hon har tilldelats en rad priser, bl a Bragepriset 2000 och Amalie Skram-priset 2000, och är sedan 2004 hedersdoktor vid Göteborgs Universitet.
Litteratur om författaren: ett urval
Ole Karlsen (red): Store oskeflak av sol. Om Paal-Helge Haugens og Eldrid Lundens författerskap, 1995
Unni Langås: Dialog: Eldrid Lundens dikt 1968-2005, 2007
Atle Skaftun: "Du og jeg og de to?: narrativ transformasjon gjennom fire diktsamlinger" i Norsk litterær årbok, 2004
