Anne Marie Løn

1947 -

Danmark

Född i Tranebjerg på Samsø. Hennes far var veterinär, modern registrator. Hon har bl a arbetat på cirkus, är journalistutbildad och var bl a på B.T. och 1990-94 som kolumnist på Politiken.

Hon debuterade 1977 med romanen Hvorfor hvisker I til mig. Efter tiden på B.T. flyttade hon tillbaka till landsorten och livet utanför storstaden blir motiven för hennes romaner. I Veras vrede, 1982, gör hon upp med staden och kvällspressen. Fodretid, 1984 (Svinfabriken, 1986), och Den sorte liste, 1988, som engagerat berättar om lantbrukarnas villkor, bidrog till att skapa debatt om lantbruket. I romanerna från andra världskriget, Traktørstedet, 1985, och Café Danmark, 1987, träder en suverän hjältinna fram, som ger sig i kast med ockupation, man och barn med styrka och moderlighet.

I Sent bryllup, roman och radioföljetong, 1990, återupplever en gammal kvinna sitt liv och sina livsval, medan Det store nummer (R), 1992, berättar om cirkuslivet som kontrast till stad och moderniteter. 1994 kom romanen Willums veje och 1996 följde den kritikerrosade romanen Prinsesserne om två godsägardöttrar från Vendsyssel. Härutöver har hon skrivit barnböcker samt biografin Adda Ravnkilde, 1978.

Uppdaterat av redaktionen 2011:

Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Anne Marie Løn gett ut romanerna Dværgenes dans, 1998, Kærlighedens rum, 2000, Hvis barn…, 2002, Serafia, 2005, och Sekstetten, 2008.

Hon har tilldelats en rad priser och utmärkelser, bl a Weekend Avisens Litteraturpris 1998, Bokhandlarnas Gyldne laurbær 2001, och Statens Kunstfonds livslånga stipendium.