Född på en storgård i närheten av Oslo, dotter till en bruksoch fabriksägare. Familjens fall och förlusten av släktgården blev ett personligt trauma och tema i författarskapet. Hon tog mellanskoleexamen, fick undervisning i skulptur och arbetade som telefonist innan romandebuten Ve j mor, 1903, vars erotiska djärvhet väckte uppmärksamhet hos kritikerna. Kvinnors erotiska längtan och kärleksförlust och deras band till gård och släkt är huvudteman i författarskapet som rör sig i ett gränsland mellan romantik och realism och som med sin atmosfär av saga, dröm, ångest och melankoli är nära besläktad med jugendstilen i konsten.
I sina senare verk framträder Ragnhild Jølsen som folklig berättare. Den lidelsefulla kvinnotypen har här fått ge plats åt bygdens människor och deras traditioner. Intresseförskjutningen från individ till kollektiv öppnar ett frodigt livsperspektiv som fokuserar på kroppens universum. Humorn är djärv och grotesk och karaktäristisk är berättelsens slingrande jugendstil. De mest betydande verken är Rikka Gan, 1904, och Hollases Krønike, 1906, samt novellsamlingen Brukshistorier, 1907.
Litteratur om författaren: ett urval
Kari Christensen: Portrett på mørk treplatte. Ranghild Jølsens liv og forfatterskap, 1989
Astrid Lorenz: Efterord til Ragnhild Jølsens Rikka Gan, i: Samlede verker bd 1, 1988
Arnhild Skre: La meg bli som leoparden: Ragnhild Jølsen - en biografi, 2009
Antonie Tiberg: Ragnhild Jølsen i liv og digtning, 1909
