Bondkvinna i Vágur på Suðuroy, gifte sig som 16-åring och mor till två barn. Hon kunde de gamla vistraditionerna och nedtecknade fyra visor varav tre fokuserar på förhållandet mellan man och kvinna.
Det finns inte många upplysningar om henne men det berättas att ibland när det var kallt, predikan varit lång och psalmen likaså, kom församlingen in på hennes gård. Här lade de psalmboken åt sidan, dansade långdans och sjöng några verser ur en kampvisa för att få upp värmen i kroppen igen. Sedan tog de psalmboken och gick hem.
Litteratur om författaren: ett urval
Poul Andersen: úr Vágs søgu, 1977
