Född i Oslo, dotter till en läre och en företagare, cand mag i idéhistoria, stats- och litteraturvetenskap. Hon är mor till tre barn.
För Pelle-Ragnar og den gule gården fick hon Kultur- og vetenskapsdepartementets debutantpris för bästa barnbok 1983 och har efter det skrivit flera prisbelönade barnböcker. Liksom i Drama med Hilde, 1987, där jaget, en kvinna med dålig självkänsla, febrilt försöker leva upp till andras förväntningar, skildrar Vigdis Hjorth i en rad romaner moderna kvinnors sökande efter identitet och autenticitet, kvinnor som har problem med kvinnorollen, med karriären, med sin sexualitet. Hon skildrar kvinnor som medvetet testar den nyvunna friheten i ett skenbart jämställt postfeministiskt samhälle. Stilen är en kombination av desperat allvar och naiv humor. Den sexuella frimodigheten i Fransk åpning, 1992, provocerade kritikerna, även om romanen snarare handlar om typer och klichéer i ett mediestyrt samhälle än om erotik. Senare verk är Død sheriff (R), 1995, och Hysj (R), 1996.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Vigdis Hjorth skrivit romanerna Takk, ganske bra, 1998, Hva er det med mor?, 2000, Om bare, 2001, Fordeler og ulemper ved å være til, 2005, Hjulskift, 2007, Tredje person entall, 2008, Snakk til meg, 2010, och en bok om en fängelsevistelse, Tredve dager i Sandefjord, 2011.
Litteratur om författaren: ett urval
Arild Linneberg (red): Som om ingenting: bare om Vigdis Hjorth, 2009
Per Mæling:; "Festina lente eller kunsten å lese langsomt. Et essay om lesning og kritikk med bakgrunn i Vigdis Hjorths roman Fransk åpning" i: Skrift, nr 9, 1993
Margit Walsø: "Sporet etter Don Juan. Litterære tilfelle av forföring, forlovning og forstilling" i: Syn og Segn, nr 100, 1994
