Fick som dramatiker stor betydelse som förgrundsgestalt för den nynorska rörelsen. Hon föddes på en stor gård utanför Hamar men växte efter faderns konkurs och föräldrarnas tidiga skilsmässa upp hos modern som försörjde familjen som sömmerska. Hon var elev på Gløersens grundtvigianska flickskola. Från det hon var 13 år bodde hon i Kristiania och arbetade som kontorist, lärde sig nynorska på aftonskola och spelade amatörteater.
Genom Kristiania Arbeidersamfund kom hon i kontakt med radikala intellektuella och gifte sig 1887 med den radikale och oppositionelle författaren Arne Garborg. Paret, som var med och gav ut den nynorska tidskriften Fedraheimen, bodde långa perioder hos författarvänner utomlands.
Hulda Garborg, som började skriva sedan hon gift sig, debuterade 1892 med den naturalistiska romanen Et frit Forhold. Hon gav ut över 40 böcker på både nynorska och dansknorsk (bokmål). Böckerna försvarar landsortsmiljöerna men kritiserar även de små samhällenas negativa sidor. Från 1910 till 1912 turnerade hon med ett teatersällskap, Det Norske Spellaget, runt om i landsorten. Ortsbefolkningen tog så väl emot hennes nynorska teaterstycken att hon fick mod att realisera sin tanke om en fast nynorsk scen i Kristiania, Det Norske Teatret, där de flesta av hennes pjäser spelades. Förutom teaterpjäser skrev hon romaner, noveller, lyrik, vissamlingar, memoarer, filosofiska skrifter, tidskriftsartiklar och fackböcker om mat och hushållsarbete.
Centrala verk är Mødre (D), 1895, Rationelt Fjøsstell (D), 1896, Kvinden skabt af Manden (R), 1904 (Kvinnan skapad av mannen, 1904), Mann av Guds Naade (R), 1908, och Hildring (R), 1931.
Litteratur om författaren: ett urval
Berit Anderson: Hulda og heimen: heimstell og nasjonsbygging hos Hulda og Arne Garborg, 2001
Sønnøv Sem Borse: Den myke Hulda: slik Garborg elsket henne, 2006
Kari Fjørtoft: "Hulda Garborg. Liv og forfatterskap i kvinnerørslas og norskdomrørslas mentalitetshistoriske rom" i: Alberte, 1991
Kari Fjørtoft: "Den fiktive sjølvbiografien og den sjølvbiografiske fiksjonen. Om Hulda Garborgs Barndomsminne (1935) og Kvinnen skapt av mannen (1904)" i: Edda, nr. 2, 1991
Tor Obrestad: Hulda, 1992
