Född i Österbotten. Hon har bonde- och arbetarklassbakgrund, och är utbildad konstnär. Konsten blev för henne, som för flera andra av samtidens nordiska författare, porten till en poesi, som präglas av ett spontant bildspråk och fysisk sensibilitet.
Efter en ambitiös debut 1986 och ytterligare tre diktsamlingar arbetar diktaren sig genom ett bildrikt kaos och rituella förvandlingar till en punkt där ett mer hållbart jag – och vi – kan utkristalliseras. I För upp en svan (L), 1992, finner hennes diktning sin form på allvar. Ordlekar, nydaningar, ljudord och öppenhet karaktäriserar denna genombrottsbok, som tillsammans med Framåt i blått (L), 1994, och samlingen Bo under ko (L), 1997, bildar en trilogi med glädjen som överordnat tema. Bildspråket är här helt konkret, stämningen robust och kärleksfull, proportionerna förskjutna till munterhet eller allvar och glädjen är ett genomgående tema.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Eva-Stina Byggmästar gett ut diktsamlingarna Den harhjärtade människan, 2001, Näckrosön, 2003, Knoppar blommor blad och grenar, 2004, Älvdrottningen, 2006, Men hur små poeter finns det egentligen, 2008, och Vagga liten vagabond, 2010.
Hon har fått en mängd utmärkelser och priser, bl a Sveriges Radios Lyrikpris 1998, Svenska litteratursällskapets pris 1988, 1992, 2002 och 2006, Gerard Bonniers lyrikpris 2007 och Karl Vennbergs pris 2009. Hon har även nominerats till Nordiska Rådets Litteraturpris och Augustpriset.
Litteratur om författaren: ett urval
Michel Ekman: "Kroppslighet och utopi i Eva-Stina Byggmästars poesi" i: Roger Holmström (red): Fem par, 1995
Henrik Enckell: ""Som. Om, detta var en bro": om Eva-Stina Byggmästar" i: Rudan, vanten och gangstern: essäer om samtida finlandssvensk litteratur, 1995
