Född i Göteborg, uppvuxen i Huddinge från 1909. Hennes far var civilingenjör, själv tog hon studenten vid Åhlinska flickgymnasiet, avlade lärarexamen 1921 och blev fil mag 1928 efter studier vid universitetet i Uppsala och vid Stockholms högskola. Hon försörjde sig som skribent och kritiker, bl a i Social-Demokraten och Arbetet och var 1926-32 styrelse- och redaktionsmedlem i den vänsterradikala Clarté. Hon var också knuten till redaktionen för den nya modernistiska tidskriften Spektrum 1931-32.
1932 genomgick hon psykoanalys i Berlin. Hon var 1929-31 gift med Leif Björk i ett barnlöst äktenskap och levde 1932-41 tillsammans med den unga tyska judinnan Margot Hanel från Berlin. I april 1941 begick Karin Boye självmord.
Hennes debutsamling Moln, 1922, var, liksom de följande Gömda land, 1924, och Härdarna, 1927, klassiskt klar i formen med en egenartad personlig rytm och speglade en idealistisk, skönhetsdyrkande personlighet. Med diktsamlingen För trädets skull, 1935, skiftade hon till en avancerad, modernistisk lyrik med ett bildspråk präglat av myter och djuppsykologi. Samlingen, som inte blev förstådd av samtidens traditionella litteraturkritik, räknas numera som ett Sveriges förnämsta modernistiska diktverk. Hennes första prosaverk Astarte, 1931, är en marxistiskt inspirerad uppgörelse med kapitalismens konsumtionsideologi och kvinnosyn. I den självbiografiska Kris, 1934, bearbetar hon en lesbisk problematik i den existentialistiska debattromanens form medan författarskapets höjdpunkt, Kallocain, 1940, är en skrämmande framtidsvision av en värld ödelagd av stormaktskrig och atomvapen.
Karin Boye har ofta ansetts som en världsfrånvänd skönande, upptagen av sin egen personlighets gåta, men hon var i sin diktning, essäistik och kritikergärning en utpräglat tidsmedveten och politiskt radikal författare som tog upp kampen mot fördomar, kvinnoförtryck, krig och diktatur, starkt påverkad av Elin Wägner och kretsen kring tidskriften Tidevarvet.
Litteratur om författaren: ett urval
Margit Abenius: Drabbad av renhet. En bok om Karin Boyes liv och diktning, 1950 (1965: Karin Boye)
Margit Abenius & Olof Lagercrantz (red): Karin Boye. Minnen och studier, 1942
Liv Saga Bergdahl: Kärleken utan namn: identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner, 2010
Gunilla Domellöf: I oss är en mångfald tevande. Karin Boye som kritiker och prosamodernist, 1986
Camilla Hammarström: Karin Boye, 2001
Monica Morén: Ditt namn bland keruberna: en studie i Karin Boyes poetik och poesi, 2001
Barbro Gustafsson Rosenqvist: "Att skapa en ny värld": samhällsyn, kvinnosyn och djuppsykologi hos Karin Boye, Carlssons, 1999
