Född och uppvuxen på Nordlandet blev hon pionjär inom den isländska kvinnorörelsen. Hon var privatlärare. 1888 gifte hon sig med en liberal redaktör i Reykjavik och 1902 blev hon änka med två barn. 1887 höll hon ett offentligt föredrag i Reykjavík om kvinnornas ställning i samhället och 1895-1929 utgav, redigerade och skrev hon själv det mesta i Kvennablaðið, ett viktigt språkrör för den isländska kvinnosaken.
1907 var hon med om att stifta Den isländska Kvinnosaksföreningen och var dess ordförande till 1926. Som första kvinna blev hon invald i Reykjavíks kommunfullmäktige där hon representerade en särskild partiobunden kvinnolista från 1908 till 1918. Hon var primus motor i den kamp som resulterade i att isländska kvinnor 1907 fick rösträtt till kommunfullmäktige, rätt till utbildning och ämbeten 1911 och full rösträtt 1915.
Litteratur om författaren: ett urval
Björg Einarsdóttir: "Stórveldi í sögu íslenskra kvenna" i: Úr ævi og starfi íslenskra kvenna II, 1986
Bríet Héðinsðóttir: Strá í hreiðið, 1988
