Född i Seinäjoki i södra Österbotten. Alltsedan debuten 1971 med diktsamlingen Nukun silmät auki (Jag sover med öppna ögon) har hon insisterat på kvinnlig subjektivitet, erotisk frihet och ironiserat över romantisk kärlek. Hennes feminism är utpräglat individuell.
Prosaboken Suomi Go Go (Finland Go Go), 1974, är ett uppror mot mansväldet och den traditionella moralen. Mest betydande verk är diktsamlingarna Saatanan tyrär (Satans dotter), 1977, Isolde pakolainen (Isolde, flykting), 1981, Kalastaja Merlin (Fiskar-Merlin), 1982, Palava susi (Den brinnade vargen), 1987, Jokainenyksinäänpaperin äärellä (Var och en är ensam vid pappret), 1989, och Onnen ylkämies, murheen morsian (Lyckans brudgum, sorgens brud), 1994. Författarskapet, som drivs av social indignation, har en stark självbiografisk prägel. I prosaboken Tuhkimo ja Mefisto (Askungen och Mefisto), 1983, reder hon ut sitt förhållande till skvallerpressen.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Arja Tiainen gett ut böckerna Puiden alla, vihreässä palaverissa, 1999, och Tää tojota ei lähe liikkeelle. Ajopäiväkirja, 2006.
Hon har bl a tilldelats priset Pro Finlandia 2011.