Växte upp i en adlig stockholmsfamilj, gick utan att ha yrket som mål på reformpedagogen Anna Sandströms lärarinneseminarium. Efter ett påtvingat år på hushållsskola, studerade hon på Konstakademien, som hon dock fick lämna efter provåret. Hennes självständighet och temperament passade bättre ihop med det kvinnliga träsnittsgänget i Harriet Sundströms ateljé där även Siri Derkert och Vera Nilsson arbetade.
1913 tryckte hon litografiskt Konsten att älska och dess följder med egna etsningar, sedan manuskriptet refuserats. Hon hade själv skrivit sina dikter på stenen. Denna upplaga i 50 exemplar var det enda som trycktes under hennes levnad. Manuskriptet till det första urvalet dikter lämnade hon till Elsa Björkman som ombesörjde tryckningen 1919 efter väninnans död i tbc. Det större urvalet, Dikter, som kom 1927, fick många läsare. Hon blev en poeternas poet. Hennes otryckta författarskap består av dagböcker med vinjetter, etsningar och teckningar, manuskript till böcker, brev och dikter.
Litteratur om författaren: ett urval
AnnaCarin Billing: ""Tänk den som vore en karl": diktjaget, fin-de-siècle och normernas spel i några dikter av Harriet Löwenhjelm" i: Mot normen: kvinnors skrivande under 1900-talet, 2007
Elsa Björkman-Goldschmidt: Harriet Löwenhjelm, 1947
Boel Hackman: Att skjuta en dront: Harriet Löwenhjelm - dikt, bild, konstnärskap, 2011
Malin Pennlöw: "Döden blev dikternas förutsättning: om myten Harriet Löwenhjelm" i: Tidskrift för litteraturvetenskap, 2000
