Född i Halmstad som dotter till hatt-, möss- och pälsvaruhandlanden Alexander Johanson och hans hustru Anna Christina. K.J. blev som privatist Halmstads första kvinnliga student 1894. Därefter humanistiska studier i Uppsala och en fil kand 1897. Under Uppsalaåren var hon en aktiv medlem i Kvinnliga Studentföreningen. 1898-1901 arbetade hon som redaktionssekreterare vid Dagny. Verksam som kritiker vid Stockholms Dagblad 1899-1912, där hon även skrev humoresker under pseudonymen Huck Leber. Humoresker i urval utkom i bokform under titlarna Oskuld och arsenik, 1901, och Ligapojken Eros, 1907.
K.J. anses vara en av Sveriges både mest välskrivande och mest estetiskt sensibla kritiker. Tillsammans med sin livskamrat Ellen Kleman utgav K.J. 1915-20 Fredrika Bremers Brev i fyra volymer. Därefter följde tankeboken En recensents baktankar, 1928, och essäsamlingarna Det speglade livet, 1926, och Det rika stärbhuset, 1946, där hon ger prov på sina kunskaper om Goethe, Emerson, Kierkegaard, Bremer, Amiel m fl. Till produktionen hör också stridsskrifterna Den undre världen, utgivningen av en prostituerad kvinnas dagbok, 1907, och Sigrid Fridman och andra konstnärer, 1948, där K.J. tar parti för den kvinnliga konstnären i några aktuella konststrider.
Bland K.J.:s översättningar finns H.F. Amiels Fragments d’un journal intime, 1883 (En drömmares dagbok, 1900), och Rosa Mayreders Geschlecht und Kultur, 1923 (Sexualitet och kultur, 1923). Dessutom skrev hon fyra studentspex och artiklar i bl a Tidevarvet och Ord & Bild. Nils Afzelius utgav 1952 boken K.J. själv, som bl a innehåller barndomsminnen, 1953 ett urval Brev och 1957 ett urval Kritik. Ur dagböckerna utkom i urval av Greger Eman 1989.
Litteratur om författaren: ett urval
Margit Abenius: Kontakter, 1944
Anna Bohlin: Röstens anatomi: läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier, 2008
Carina Burman: K.J.: en biografi över Klara Johanson, 2007
Johannes Edfelt: Klara Johanson, 1984
Ingrid Svensson: Klara Johanson som kritiker, 1997
