Uppvuxen i ett skepparhem i landsorten. Utbildad i psykoanalys i Berlin och Wien 1933-38 och gift 1906-18 med direktören för Carlsbergbryggerierna, Vagn Carl Jacobsen. Tillsammans med Ellen Sierstedt, Ellen Hørup och Fanny Miranda utgjorde hon den kvinnliga sidan i den danska radikala sexualrörelsen på 1930-talet kring tidskriften Sex og Samfund.
Hon debuterade som skönlitterär författare med Hjertets Køn (R), 1924. I såväl det fiktiva som det sexualpolitiska författarskapet visar hon fram kvinnorna som det sociala förtryckets hårdast drabbade offer, med makt att förtrycka eller frigöra barnen. Hennes engagemang var starkt och kontroversiellt, t ex pjäsen Fosterfordrivelseparagraffen 241 – Tvangsfødsel eller Forebyggelse, 1930. I Seksualreform, 1932, och i romanen Det er ikke til at vide, 1935, utgiven under pseudonymen Frese Oisen, talar hon för sexualupplysning och en ny, icke bestraffande barnuppfostran. Hennes sexualupplysningsskrifter för barn förlöjligades i romanen Mørkets Magter av Hans Kirk under pseudonymen Olaf Rye, publicerad 1939-40 som följetong i Arbejderbladet.
Litteratur om författaren: ett urval
Adda Hilden och Jytte Larsen (red): Når baner brydes: et pilotprojekt om 1920'erne til Dansk Kvindebiografisk Leksikon, 1994
