Född i karelska Viborg. Både hennes f d man, Heikki Hietamies, och hennes dotter, Eva Hietamies, är författare. I sina historiskt och realistiskt betonade romaner rör sig Laila Hietamies huvudsakligen i karelsk miljö.
I debutromanen Lehmusten kaupunki (I lindarnas stad), 1972, och fortsättningen Unohduksen lumet (Glömskans snö), 1973, och i Kukkivat Kummut (De blommande sluttningarna), 1976, koncentrerar sig berättelsen runt 1930-talets Villmanstrand där kvinnolivet konfronteras med garnisonens militärer. Andra verk är serien om Karelska näset som påbörjades 1980 med Mäeltä näkyy toinen mäik (Från kullen syns en annan kulle) och avslutades 1984. Den handlar om stadslivet från 1920-talet fram till evakueringen efter Vinterkriget 193940 och mötet med en ny miljö. Också i hennes Ladoga-serie befinner vi oss på Karelska näset nära den sovjetryska gränsen.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Laila Hirvisaari gett ut en lång rad romaner. Under sit tidigare namn Laila Hietamies har hon skrivit tre böcker i Anni-serien: Kylä järvien sylissä, 1998, Siniset Viipurin illat, 1999, Kesän korkea taivas, 2000, och ytterligare fyra böcker i Lehmusten kaupunki-serien: Syksyksi kotiin, 2001, Koivu ja tähti, 2002, Siellä jossakin, 2003, och Kallis kotimaa, 2004.
Under namnet Laila Hirvisaari har hon sedan 2004 gett ut Kuununpuisto, 2005, Myrskyn edellä, 2006, Grand Hotel, 2007, Vuoksen helmi, 2008, och Pihkovan kellot, 2009.
Litteratur om författaren: ett urval
Maaria Linko: "Emotions, memories and romance readers: a case study of Laila Hietamies and her fans" i: Diegesis: Journal of the Association for Research in Popular Fictions, 3, 1998
