Född i Pumala. Studerade till lärare i Danmark och var 1935 med om att starta kvinnoorganisationen Kalevaiset Naiset (Kalevalakvinnorna). Hon debuterade 1926 med romanen Maa vai taivas (Jord eller himmel).
Hennes prosa sysselsätter sig ofta med avvikande, extatiska kvinnor, incest och äktenskapsproblem. Huvudverket är en självbiografisk utvecklingsroman i tre delar, Ursula Keivaara, som utkom 1929—30.
Litteratur om författaren: ett urval
Maija Hirvonen (red): Elsa Heporauta. En livsbåge, 1983
Iines Laitinen-Sandberg: Elsa Heporauta. Finska påverkan - kvinnor, 1978
