Kommer från Stockholm men efter moderns död 1945 bodde hon sju år i Finland där hon uppfostrades av släktingar. Hon tog en fil kand-examen 1960, arbetade 1960-68 som gymnasielärare i svenska och med psykiskt sjuka på Rålambshovs sjukhus under 1970-talet. Hon har även varit medlem i redaktionen för tidskriften Åttiotal, senare Nittiotal, och andra vice ordförande i Sveriges författarförbund 1983-86.
Heidi von Born, som har introducerat litteratur från Australien, Kanada och Japan i Sverige, har under en lång period på 1990-talet varit medlem i Nordiska Rådets priskommitté. Hon debuterade 1956 med Det förtrollade huset (L). Psykisk sjukdom är temat i Dagar som de faller (R), 1972, om den psykotiska Jenny men redan i romanen Handen full från 1969 om den döve pojken Seb hade hon börjat skriva om den utstötta människan. Samma tema behandlas t ex i romanerna Insida, 1966, Den tredje handen, 1974, Simulantens liv, 1977, och Det japanska skriket, 1979. De fem romanerna om Ella, som börjar med Hungerbarnen, 1981, och avslutas med Ropa stenarna tillbaka, 1991, beskriver en ung kvinnas utveckling från barndomen och in i vuxenlivet. Romanen Månens vita blod från 1988, utspelar sig i kanadensisk universitetsmiljö. 1993 och 1995 utkom romanerna Om solen vill och En sida av himlen.
Uppdaterat av redaktionen 2011:
Sedan ovanstående biografi publicerades i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har Heidi von Born skrivit romanerna Änglarnas stad, 1998, En högtidlig yra, 2003, Eldprovet, 2005, och Ett bländande ljus, 2008.
Hon har bl a tilldelats Lars Ahlin-stipendiet 1996, De Nios Vinterpris 2004 och Stockholm läser 2004.
Litteratur om författaren: ett urval
Birgitta Ahlmo-Nilsson: "Kvinnokamp och kvinnolitteratur" i Lönnroth-Göransson (red): Den svenska litteraturen 6, 1990
Bo Heurling (red.): Författaren själv, 1993
Britt Dahlström: "Född till författare" i: Horisont, nr 5, 1990
Martin Arnesen: "Det självbiografiska projektet" i: Vår Lösen nr 5, 1990
