Född i Köpenhamn och arbetade som fritidspedagog fram till 1986.
Hon debuterade med dikter och noveller i Vild Hvede 1949-51. Vær god ved Remond (R), 1962, är den första boken i en rad där hon hämtar material från omsorgsvärlden och som både pekar på hur systemet ödelägger de svaga och hur enskildas försök att hjälpa går om intet. Temat följs upp i Manden som ingen ville ondt, 1989. I Som de vil ha’ dig (R), 1974 (Syndabockarna, 1976) och Vores egen Irene (R), 1976, som tolkar 1970-talets kvinnotematik, använder de starka de svaga som en spegel för att projicera sin egen ångest. Gruppen får styrka av en outsider.
Med Dansen med Regitze (R), 1987 (på svenska 1989), filmad 1989, nådde hennes stora och populära författarskap sin största publik i skildringen av en hjältinna från arbetarklassen som bevarar sin integritet och förenar styrka med omsorg. Når mor kommer hjem (R), 1995, om tre barns ensamma liv medan modern sitter i fängelse, filmades 1997 med premiär 1998. Postumt har utgivits ett urval noveller: En lille helt og andre historier.
Litteratur om författaren: ett urval
Torben Brostrøm och Mette Winge (red): Danske digtere i det 20. århundrede, bd 5, 1982
Stig Dalager och Anne-Marie Mai: Danske kvindelige forfattere, bd 2, 1982
Birger Reker Holm: Martha Christensen 1926-1995, 1995
Bruno Rasmussen: Mennesker imellem: eksempler fra Martha Christensens forfatterskab, 1997
